Vår smarta näsa och litterära giftmord

Dofter har en sällsynt förmåga att locka fram minnen och känslor hos oss. Luktsinnet har därför setts som ett känslomässigt sinne, och genom historien har man traditionellt ansett att luktsinnet saknar intellektuella egenskaper. Men nya experiment vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som publiceras i senaste numret av Psychological Science pekar i helt motsatt riktning. Luktsinnet är kunskapsbaserat och smartare än vi trott, och kanske är det därför dags att uppvärdera luktsinnet. Det säger Jonas Olofsson, docent i psykologi. Cyankalium, arsenik och stryknin - i världslitteraturen har människor tagit livet av varandra med olika gifter sedan litteraturens begynnelse. De flesta av oss tänker kanske på pusseldeckare av Agatha Christie eller Dorothy Sayers, men giftmorden har varit ett vanligt motiv från det att Sokrates tvingades tömma giftbägaren via sagorna om Snövit och Törnrosa till klassiker av Shakespeare och Hjalmar Söderberg. Det här är något som intresserat Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och författare till den nya boken En dos stryknin, om gifter och giftmord i litteraturen. I en ny serie guidar han oss genom giftmordens litterära historia. Programledare är Urban Björstadius.