Så påverkas du av tidningsbilderna

Trots att vi dagligen möter mängder av bilder i tidningar, på tv och internet, och trots att just bilder har en sällsynt förmåga att påverka oss känslomässigt och omedelbart, så är vi ändå inte särskilt bra på att tolka och analysera vad vi ser. När det gäller det talade ordet så har vi ju länge kunnat ta hjälp av retoriken, men nu kommer faktiskt en slags handbok i bildretorik. Det är retorikprofessorn Brigitte Mral vid Örebro universitet, som tillsammans med Henrik Olinder, som arbetar med kriskommunikationsfrågor på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och som undervisar i retorik vid Stockholms universitet, som har skrivit boken Bildens retorik i journalistiken. Vetenskapsradion Forum besöker Svenska Dagbladets redaktion i centrala Stockholm, där tidningens bildchef Joakim Ståhl berättar om hur tidningen arbetar med bilder. Dessutom handlar det om att många svenskar använder sociala medier som Facebook, Twitter och LinkedIn. De flesta ser det som ett bra sätt att hålla kontakt med vänner och bekanta, men förvånansvärt få använder dem som ett verktyg i arbetet. Det kan ju tyckas konstigt med tanke på hur de här tjänsterna har hajpats i medierna under senare år. Det säger Håkan Selg som nyligen avslutat en enkätstudie om vårt användande av sociala medier. Han är forskare vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, och han säger att vår bild av de sociala medierna har formats av en ganska liten grupp av mycket aktiva användare. Programledare är Urban Björstadius.