Därför bråkar vi om arkitektur

När det byggs nytt, rivs eller renoveras i våra städer så leder det ofta till högljudda protester. Vissa tycker inte om höga hus, medan andra ogillar när städerna förtätas. Veckans Vetenskapsradion Forum tar upp fenomenet med att byggen så ofta leder till bråk. Dessutom handlar det om att arkitekterna får all uppmärksamhet för byggnadernas utseenden, när det i själva verket ofta är olika ingenjörer som ligger bakom mycket av arkitekturen.

I Stockholm har turerna kring Slussen pågått i flera år och i Göteborg har en ny strid blossat upp om kranarna i hamnen, som många vill bevara trots att de inte längre används. De här konflikterna har intresserat arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som senare i år kommer ut med boken Bygge och bråk, om konflikter som format staden. Han säger att vi idag står inför en ny situation med allt fler konflikter kring olika nybyggen och stadsbyggnadsprojekt och orsaken, säger han, är internets förmåga att snabbt skapa opinion kring olika byggprojekt. Dessutom handlar det om vilken betydelse ingenjörerna har för byggnadsverkens arkitektur. För trots att det ofta är arkitekterna bakom byggnadsverken som vi hör talas om, så spelar just ingenjörerna en viktig roll för byggnadsverkens utformning. Sture Samuelsson är civilingenjör och professor emeritus vid KTH Arkitektur i Stockholm och aktuell med boken Ingenjörens konst. I boken beskriver han en mängd olika byggnadsverk där ingenjörerna har spelat en avgörande roll för arkitekturen, och det handlar om allt från Eiffeltornet och Frihetsgudinnan till Göta kanal med alla dess slussar och broar och det arkitektoniskt mycket speciella kulturhuset Centre Pompidou i Paris. Programledare är Urban Björstadius.