Nytt mod del 4 - Onesiforos har gett mig nytt mod

Fredrik LignellNytt modhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/nytt-mod-del-4-onesiforos-har-gett-mig-nytt-mod-ard5d2 Tim 1:15-18Genom hela kapitlet har vi sett hur modet är ett genomgående tema. Vad Gud gjort i historien och i mitt liv kan få mig att sträcka på ryggen. Att bli indragen i den stora berättelsen om Jesus och inse att jag både berörs och används i det spelar roll för mitt mod och min hållning. Och, inte minst, Anden är given — Anden som är kraftens, kärlekens och självbesinningens ande. Men inget av detta äger rum i ett vakuum. Det är viktigt med relationerna, och hela brevet är ett exempel på hur Timoteus behöver Paulus för att få bukt med sin modlöshet. Det är avgörande att ha människor i närheten som stärker modet, håller tron levande och hjälper mig med perspektiven.En doldis i urkyrkan har vid avgörande tillfällen stöttat den store aposteln, och om denne Onesiforos vet vi knappt någonting. Han omnämns här, och lite senare i samma brev. För kristna i ett av världens mest individualistiska länder är det viktigt att få höra att Gud betjänar oss genom varandra. När det står att Han är mitt ibland oss där två eller tre är församlade är det ingen formel. Det handlar om att Gud på ett särskilt sätt bekänner sig till den kristna gemenskapen. Apg 20:1-4Paulus omger sig hela tiden med människor, och man kan tro att det endast handlar om att träna unga ledare, att han är superstrateg som mångfaldigar sig själv och ständigt tänker tillväxt och multiplikation. Finns ett sådant drag i hans liv. Men också: Relationer. Vänner som ber för honom. Människor som tröstar och ger nytt mod. Paulus är, trots sin otålighet och ständiga driv att nå nya platser, en relationsmänniska. Nästan alla brev slutar med hälsningar till mängder med folk. Det är I SIG ett budskap. 2 Tim 4:19-22Brevet vi nu läser slutar med det andra stället av två där Onesiforos omnämns, tillsammans med fler viktiga människor i Paulus liv. Ibland är kyrkan det vackraste man kan tänka sig och ger mig nytt mod. Men ibland har vi all rätt att vara besvikna på kyrkan. Den håller inte alltid vad den lovar. Trots det verkar det oumbärligt för en troende att hämta kraft, kärlek och mod från andra kristna. Om du vill bryta av en tunn pinne är det inga problem, men i bunt blir de oerhört svårknäckta. För samtal och reflektion:Vem/vilka är Onesiforos i ditt liv, och för vem/vilka är du den personen? Det kan vara en individ, men också gudstjänstgemenskapen, cellgruppen eller någon verksamhet man är engagerad i som gör att man inte tappar tron. Hur ser din "bunt med pinnar" ut, som gör att du inte bryts itu?