Lär oss att be del 1 - Vår Fader, du som är i himlen, låt ditt namn bli helgat

Fredrik LignellLär oss att behttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/lar-oss-att-be-del-1-var-fader-du-som-ar-i-himlen-lat-ditt-namn-bli-helgat-arj17Luk 11:1Jesus stannar på ett ställe för att be, vilket får en av lärjungarna att säga: »Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar.« Det är då Jesus ger oss det vi kallar “Herrens bön” – Vår Fader. Det är noterbart att när någon ber smittar det andra att söka sig djupare i bönen. Att möta en genuint from människa — någon som tagit sin längtan på allvar och sökt sig till stillheten, avskildheten, tystnaden — är att komma i kontakt med sin egen längtan. Det lärjungen säger är: Lär oss att be, vilket också är rubriken för vår serie. Det är där all bön måste börja. Vi vet inte, säger Paulus i Romarbrevet 8, hur vår bön bör vara. Anden ber inom oss, och Anden vädjar för oss inför Fadern. ”Lär oss att be” antyder också att bön är något man lär sig över tid. Vi inbjuds i bönens skola, och bön sker i ett samspel med Herren själv. All kommunikation utvecklas i en relation. Ett litet barn lär sig inte tyda signaler, ljud, uttryck, ord och annat i ett vakuum, utan i samspelet med andra. Så är det också med bönen. Herren själv tar oss vid handen och lär oss att be. Urkyrkan menade att världen förhindrades från att rusa rakt in i kaos genom de kristnas böner. Det är alltså ingen liten sak att be, och det är både en gåva och ett ansvar. Det är Jesu död och uppståndelse som öppnar vägen till Fadern och till att be överhuvudtaget, men det är Vår Fader som hjälper oss med vad vi säger när vi väl välkomnas in i hans närvaro. Vår FaderAll bön avgörs av gudsbilden. Om jag inte tror att Gud är god kommer jag inte heller att söka honom. Därför behöver jag lyssna till mitt eget motstånd. Vad är det som vaknar när jag tänker på att be?Annars talar Jesus om min Fader eller om er Fader. Här är enda stället där han liksom ställer sig i bredd med kyrkan. Vi ber tillsammans med Jesus till vår gemensamme Fader. Vilken inbjudan! Sonen, alltid Son och alltid vid Faderns sida, alltid i total, oförstörd närkontakt med Fadern, drar med oss in i den gemenskapen. Vi blir del av den innerlighet, relation och gemenskap som Sonen har med sin Fader. …som är i himlen. Fadern är inte inom oss, Gud är inte en del av vår natur, utan han är i himlen. Det är riktigt att Gud rike är ibland oss, eller inom oss genom Jesu Kristi herravälde, men Gud Fadern är inte sammanblandad med människan så att ingen åtskillnad finns. Han är i himlen. Han är Gud, helt annorlunda än vi. …låt ditt namn bli helgat.Gamla testamentets ord för helighet och härlighet är kabod, som betyder tyngd, vikt, betydelsefull, signifikant. Ordet beskriver hur Gud uppfattas imponerande, överväldigande för människan. Så det vi ber är: Gud, gör dig själv ännu tyngre i världens ögon! Poängen är nämligen att världen och tillvaron blir att lättviktigare ju mindre synlig Guds tyngd (härlighet och helighet) är. Man kunde tro att det är tvärtom — att vi blir tyngre ju större distans till Gud vi får, att vi erövrar tyngden genom att inte stå i skuggan av en Gud som får all ära. Men det är inte så. Vi blir lättviktiga utan Guds kabod. Hela tillvaron tappar i tyngd när vi vänder oss bort från Honom. Namnet. Vi ber om att Guds rykte ska återupprättas i världen. Att han ska bli känd för den han är, inte den folk tror att han är. Kliv fram ur skuggorna av våra föreställningar och visa vem du verkligen är! Häri ligger också att påminna sig om att Gud inte kan användas hursomhelst. Brinnande busken: Jag är den jag är. Lägg märke till att vi människor inte alls finns med i dagens bön. Vi åstadkommer inget. Det är inte vi som ska göra Guds namn helgat, utan h...