Fortfarande del 5 - Ge det vidare
Predikningar Ryttargårdskyrkan - A podcast by Ryttargårdskyrkan - Sundays

Categories:
Fredrik LignellFortfarandehttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/fortfarande-del-5-ge-det-vidare-ar9ejVår serie FORTFARANDE där vi påminner oss om vad vi tycker oss ha hört de senaste åren är nu på del 5. 2 Tim 2:1-2Mitt barn, säger Paulus till Timoteus. Det första brevet från Paulus till Timoteus inleds: ”Från Paulus, Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår frälsare och Kristus Jesus, vårt hopp, till Timotheos, hans äkta barn i tron.”Paulus har sannolikt fört Timoteus till tro, därav uttrycket ”äkta barn”. Det är noterbart när Bibeln talar om ledarskap att de vanligaste orden inte är chef (finns inte alls) eller ens ledare (finns ibland), utan så relationella ord som möjligt: Det talas om vänner, bröder och systrar, om mödrar, fäder och barn. 1 Kor 4:15-17Han ser sig själv som en farsa, som en som finns nära och gestaltar det han försöker föra vidare. Jesus är naturligtvis först med detta. Han verkar tänka i led eller generationer:Joh 17:8, 22-23Jesus är sänd från Fadern, Han har tagit emot av Fadern och sedan gett till de första lärjungarna. Vi tänker oss ofta Paulus som en ensamvarg, men han är långt därifrån. Det finns nästan alltid medarbetare och vänner runt honom (och kolla in hälsningarna i slutet av breven. En fantastisk gestaltning av varma relationer. Allt är inte uppdrag och medarbetare för Paulus — han odlar djup vänskap också.) En av många nära vänner och medarbetare runt Paulus är Timoteus. Förmodligen möts de på Paulus missionsresa, och på den andra resan tar han den unge mannen med sig. Tillbaks till 2 Tim: Mitt barn, hämta styrka i den nåd som vi får genom Jesus Kristus. Paulus är, i den här texten och i Rom 5, inne på att vi ställts i ett livsrum som har med Guds nåd i Jesus Kristus att göra. Det skvätter inte på oss någon gång då och då, utan vi står i Guds nåd, nästan som i en dusch. Vi lever och andas Guds nåd. Vi smakar på den, uppbyggs av den, styrks av den och förvandlas av den. Paulus, som själv smakat Guds nåd och ställts i den, bjuder liksom in Timoteus i värmen. Kom, Timoteus. Här kan du stå, här kan du ta emot, här kan du sträcka på dig, här kan du hämta styrka. Timoteus är pastor i Efesos, och det verkar som att han behöver se att han inte är själv i uppdraget. Se dig omkring och upptäck vad Gud gör i andra människors liv. Det hänger inte bara på dig, utan det finns fler som vill göra Guds vilja och gå Hans ärenden. Det du hört av mig i vittnens närvaro — evangeliet, denna dyrbara skatt, har anförtrotts åt Timoteus. Paulus har inte varit ängslig, utan lämnat evangeliets skönhet och härlighet i händerna på den unge ledaren. Nu ska du lämna detta vidare till pålitliga människor. Vad ligger i det? Det finns ännu inget NT, utan man lever i en muntlig tradition. Om evangeliet ska föras vidare måste Timoteus kunna lita på människors förmåga att undervisa och vägleda i enlighet med Jesu undervisning. Paulus säger i 1 Kor 1 att Gud utvalt det som ingenting är, det som är dåraktigt för världen, det andra skulle rata. Gud är ingen elitist, utan lämnar världens viktigaste budskap till en mix av olärda och enkla människor blandat med några som likt Paulus är lärda och briljanta. Men att Gud använder vem som helst betyder inte att det inte spelar någon roll vem det blir. Anförtro evangeliet till pålitliga människor som sedan i sin tur kan föra det vidare. Detta är ett av skälen till att budskapet om Jesus rör sig som en löpeld genom Romarriket. Det påminner om schackbrädet där man dubblar vetekornen på varje ruta. Under pandemin lärde vi oss den hårda vägen att både goda och dåliga saker kan ges vidare. Plötsligt handlade mycket om smittvägar och inkubationstid. I läsningen av Nya Testamentet ser vi hur evangel...