Vem bryr sig om de mänskliga rättigheterna?

Om kontrasten mellan MR-aktivisters våldsfyllda vardag och den internationella glansen i Geneve. Hör om mänskliga rättigheter som förevändning för stormakters interventioner. Och vad händer med kampen för mänskliga rättigheter i en ny global maktordning med Kina i täten? Och så är det sista dagen på jobbet för Europarådets människorättskommissionär. Hör Thomas Hammarberg om flera decenniers arbete för en mänskligare värld. Vad har hänt med begreppet mänskliga rättigheter? Har det blivit urvattnat och tömt på innehåll, eller snarare alltför politiserat - utnyttjat för att motivera militära interventioner och ekonomiska sanktioner? Konflikts Lotten Collin reste till själva navet för mänskliga rättigheter i världen: Genève. Där ligger FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, Röda Korset och FN:s människorättsråd. Det är här alla 192 medlemsländer i FN samlas tre gånger om året för att utvärdera och diskutera eventuella brott mot mänskliga rättigheter, och hit flockas MR-organisationer från hela världen för att bevaka vad som sägs av regeringsrepresentanter och diplomater. Men mänskliga rättigheter är på många håll i världen ett kontroversiellt begrepp. Av politiker i utvecklingsländer, särskilt i Afrika, ses det ofta som ett västerländskt påfund som används för att villkora bistånd eller motivera militära interventioner. En av dom som står för ett sådant synsätt är Mahmood Mamdami, professor vid universitetet i Ugandas huvudstad Kampala och vid Columbia-universitetet i USA. När Konflikts Mikael Olsson ringer upp Mamdani så säger han att MR-organisationer inte alls är oberoende sanningsvittnen, såsom de ofta beskrivs i västvärlden. Han kategoriserar istället MR-arbetare som "nyttiga idioter" som lånar sig till postkoloniala politiska projekt. Det senaste exemplet är enligt Mamdani ett initiativ där Youtube, Facebook och Twitter använts för att ge spridning åt en kampanj för att gripa Joseph Kony, ledare för Herrens Motståndsarmé, en liten nyreligiös guerillagrupp i Uganda och Kongo. Kampanjfilmen, som nu setts av långt över 50 miljoner människor världen över, uppmanar USA att ingripa militärt i jakten på Kony, som är efterlyst av internationella brottmålsdomstolen för krigsförbrytelser och tvångsrekrytering av barn. En av de stater i världen som ofta kritiseras för sin brist på medborgerliga och politiska rättigheter är Kina. Vilket i sin tur lett till att den kinesiska ledningen ofta svarar genom att hävda att det råder särskilda omständigheter i Kina, vilket gör att sociala och ekonomiska rättigheter värderas högre än rätten att göra sin röst hörd. På så sätt kan Kina bevara sin 'harmoni och stabilitet'. En av de som förespråkar en sådan syn är professor Jin Ling, forskare vid kinesiska institutet för internationella studier i Peking. Konflikts Daniela Marquardt intervjuade henne, efter att i flera dagar ha jagat kinesiska journalister och akademiker för att höra mer om hur den kinesiska synen på mänskliga rättigheter ser ut. I studion för att kommentera finns Thomas Hammarberg, som nu avgår från sin post som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter efter 6 år. Redan 1977 tog han emot Nobels Fredspris när det tilldelades Amnesty International under hans ordförandeskap, ett val av pristagare som då beskrevs som "kontroversiellt". Han svarar på ifall mänskliga rättigheter blivit för populära idag. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Lotten Collin