Sverige och somalierna - del 2

Om somalierna som uppmärksammats så mycket i svenska medier under hösten. Men den här gången handlar det inte om nyanlända anhöriginvandrare utan om de somalier som stannat i eller återvänt till Somalia och nu kämpar för att bygga upp landet. Hör svensksomaliska röster i Mogadishu och Stockholm om det nytända hoppet om fred och ro i landet som tycktes för evigt dömt till kaos och katastrof. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Somalia har under många år toppat alla eländeslistor - landet har världens högsta högsta barnadödligheten, mesta korruptionen, världens fattigaste och farligaste land. Somalia var själva sinnebilden för begreppet failed state. Inte sedan diktatorn Siad Barre störtades 1991 har landet haft en fungerande centralmakt och ingenting har kunnat få slut på det inbördeskrig som härjat landet sedan dess. Men kanske håller läget i Somalia nu på att förändras till det bättre. Terroristgerillan al-Shabab har succesivt pressats tillbaka från flera viktiga fästen. Och för första gången på flera årtionden har en vald president kommit till makten i Somalia. Det här har också fått många exilsomalier att för första gången på många år överväga att resa hem för att vara med och bygga upp landet. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Wilo Abdulle, tidigare fältassistent och stadsdelspolitiker i Göteborg som återvänt till Somalia för att grunda en fredsorganisation, och Abdiwahab Hussein Ugas Khalif, före detta Malömpolitiker och idag parlamensledamot i Somalia: För förstå vad som har hänt och händer i Somalia måste man också titta på omvärldens roll - från grannländerna i regionen till de stora internationella aktörerna, FN och EU. Sedan den spektakulära, direktsända amerikanska landstigningen i Somalia för 20 år sedan, och det lika dramatiska tillbakadragandet ett knappt år senare efter nedskjutningen av två amerikanska Black Hawk-helikoptrar, har mycket av det internationella samfundets inblandning och försök att mäkla fred snarare underblåst motsättningar och konflikter istället för att lösa dem. Hur de internationella aktörerna kommer att förhålla sig till Somalia i fortsättningen har därför stor betydelse för om det nya hopp som nu har väckts också ska kunna omsättas i varaktig fred och stabilitet. Grannländerna Etiopien och Kenya är nyckelspelare och på senare tid är det framför allt Kenya gjort sig gällande. I september invaderade flera hundra kenyanska soldater den somaliska kuststaden Kismayu för att jaga bort al-Shababmilisen från trakter nära den kenyanska gränsen. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Alex Rondos, EU:s särskilda sändebud för Afrikas Horn och kenyanske journalisten Murithi Mutiga vid tidningen Daily Nation i Nairobi för att få EU:s och Kenyas perspektiv på utvecklingen i Somalia. Det här programmet är den andra delen av ett större projekt, där vi på Konflikt fördjupar oss i mötet mellan Sverige och Somalia. I det första programmet, som sändes i september i år, fick vi lära känna två svensk-somaliska familjer, som på grund av kriget i Somalia och flykt till Sverige splittrats mellan länderna. Delar av familjen har fått uppehållstillstånd och lever i Sverige, medan resten av familjen är kvar i Somalia, eller Kenya, eller på andra platser i Somalias närområde, och väntar på att kunna återförenas här, i Sverige. Det rör sig alltså inte om nya flyktingar, utan om flyktingar som flydde från Somalia när konflikten var mycket mer intensiv, och som redan har fått uppehållstillstånd här, och nu väntar på att kunna återförenas. I det förra programmet lärde vi bland annat känna Hassan Ali Farah, vars familj väntat länge...