Slavar i salladsfabriken

Om modernt slaveri i Sverige - och storföretagens flykt från ansvar. Randi Mossige-Norheim berättar historien om polistillslag mot salladsfabriken med anställda utan arbetstillstånd, usel arbetsmiljö och slavlöner. Samma fabrik som leverar lunchmat till SAS, SJ och Coops affärer, företag med etiska riktlinjer som stolt predikar socialt ansvar. Hör ansvariga, utsatta och en amerikansk före detta arbetsmarknadsminister om en ny arbetsmarknad, PR-tricks och det mänskliga priset för en billig macka. Corporate Social Responsibility (CSR) har de senaste åren blivit populär management-svenska. I stort sett varenda företag har en CSR-policy och etiska uppförandekoder för sin verksamhet, riktlinjer som lovar goda arbetsvillkor, rimliga löner, miljöhänsyn och socialt ansvar. Men gäller de riktlinjerna för alla, även de som arbetar längst ner på botten av de underleverantörskedjor som blivit allt vanligare i näringslivet? De företag vi pratar om i veckans Konflikt har alla etiska riktlinjer och en väl utarbetat CSR-policy: SAS, Lidl, SJ, Coop, Mat på Jobbet och deras respektive underlevantörer. De har också en sak gemensamt, nämligen att de säljer eller har sålt sallader och smörgåsar från företaget Eat Food Factory, nordens största leverantör av färdigmat. Randi Mossige-Norheim ville ta reda på under vilka omständigheter smörgåsarna och salladerna görs, och hon började sin resa på ett SJ-tåg. När polisen gjorde en razzia på Eat Food Factory i oktober förra året fann de att många som arbetade i fabriken inte hade uppehållstillstånd. 27 personer delgavs misstanke om brott och 14 före detta anställda har sedan dess utvisats eftersom de saknade uppehållstillstånd. Polisen har nu lämnat sin utredning till åklagare för beslut om åtal. Eat Food Factorys VD och personalansvarige misstänks för brott mot utlänningslagen. Eat Food Factorys ledning har erbjudits att bemöta alla sakpåståenden som görs om förhållanden på företaget i Randi Mossige-Norheims reportage, men har valt att inte göra det så länge den rättsliga processen pågår. Under februari månad beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte. Också beställande företag som COOP, LIDL, SJ, SAS och SAS underleverantör Inflight Service Europe, har erbjudits att medverka i Konflikt för att berätta mer om varför de anlitar eller har anlitat Eat Food Factory, men samtliga har avböjt medverkan. Istället hänvisar några beställande bolag till det företagsrepresentanter redan sagt i reportaget, vissa av dem har också mailat skriftliga kommentarer. Gemensamt för alla är att de hänvisar till att de har "etiska krav" eller uppförandekoder. COOP skriver t.ex. i sin koncernpolicy "För en god affär" att leverantörer måste ha en sund arbetsmiljö, trygghet för anställda, anställningsförhållanden som skyddar arbetstagares rättigheter och minst minimilöner. Underleverantören till SAS, Inflight Service, skriver att kraven i deras "Good Citizen Programme" varit "alltför allmänt hållna" och att "kontroller därför inte skett i önskvärd omfattning" och att man nu uppdaterat sina leverantörsavtal med en ny särskild CSR-bilaga. Vad gäller Eat Food Factory att så meddelar Inflight Service att "enligt den information vi fått från Eat Food Factory så har vi inte längre anledning att tro att företaget bryter mot sina åtaganden. Av den anledningen har vi återupptagit samarbetet och har, i dagsläget, inga planer på att avsluta detta". Vi har här bredvid länkat till företagens olika etiska riktlinjer och CSR-policies. En av de som skrivit mycket om CSR och företags sociala ansvar utifrån ett mycket kritiskt perspektiv är Robert Reich, före detta arbetsmarknadsminister under president Bill Clinton och numera professor vid Berkley-universitetet i Kalifornien. Konflikts Lotten Collin ringde honom och berättade historien om den svenska salladsfabriken och storföretagens ovilja att medverka live i programmet, trots att de alla har utförliga etiska riktlinjer och skrivelser om CSR. Robert Reich blev...