Separatister, extremister eller islamister?

Om västafrika som sägs vara den nya basen för internationell terrorism. Men riskerar islamiststämplingen av lokala rebellrörelser att bli till en självuppfyllande profetia? Vad händer efter kuppen i Mali? Och vad ska man egentligen kalla rebellerna i Nigeria? Om separatister, islamister, extremister och ett virrvarr av förkortningar i vad som allt oftare beskrivs som ett nytt Afghanistan i Afrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste veckorna har det västafrikanska landet Mali hamnat alltmer i omvärldens blickfång. Inte så mycket på grund av den humanitära kris som följt i spåren av en svår torka i hela Västafrika, utan för att terrornätverket al-Qaida sägs ha etablerat sig i norra Malis ökenlandskap. De ska enligt medieuppgifter ha utnyttjat det kaos som nu råder i Mali för att stärka sina positioner, och har lierat sig med andra rebellgrupper i området. Olika tuaregfraktioner har i decennier kämpat för självständighet för det område de kallar "Azawad" i norra Mali. I mars i år avsattes Malis president Amadou Toumani Toure i en militärkupp, och kuppledaren General Sanogo förklarade i ett TV-sänt tal att regeringen visat sig inkapabel att hantera rebellerna i norr, därför hade han beslutat att ta makten med våld. På så sätt skulle rebellerna i norr kunna stoppas, menade generalen. Men sedan dess har Mali bara sjunkit djupare ner i politiskt, humanitärt och militärt kaos. Och risken för att landet ska bli en ny bas för terrornätverket al-Qaida är något allt flera västerländska bedömare talar om. "Ett Afghanistan i Afrika, 4 timmar från Europa" som en paneldeltagare varnade för i en debatt som den amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation höll om krisen i Mali nyligen. Men hur vet vi egentligen vilka grupper det är som styr i norra Mali? Och hur ser malierna själva på den situation som landet befinner sig i? Utgörs det största hotet av islamistiska terrorister, eller finns det andra regionala och nationella problem som det internationella samfundet istället borde fokusera på? Är omvärldens okunskap om situationen i Mali och dess grannländer bara beklagansvärd, eller kan den också vara direkt farlig? Konflikts Daniela Marquardt ringde ner till en gallerist i Malis huvudstad Bamako, och talade också med oroliga och förvirrade malier i Sverige som på avstånd försöker följa händelseutvecklingen i hemlandet. Mycket få rapporter har kommit från det område i norra Mali där rebellerna nu utropat en självständig stat. Vem som egentligen styr är oklart, flera rebellgrupper strider om makt och utrymme. Den islamistiska rebellrörelsen Ansar Dine verkar nu stärka sitt grepp om lokalbefolkningen, och de sägs samarbeta med terrornätverket al-Qaida. Men även den sekulära separatistgruppen MNLA verkar i Saharaöknen, de kämpar för ett fritt och självständigt "Azawad" för tuaregerna, den folkgrupp som sedan många revolterat mot centralregeringen i Bamako. Anja Sahlberg besökte huvudorden Timbuktu i norra Mali för fyra år sedan, 2008. Hon försöker nu spåra sina gamla kontakter för att ta reda på vad som händer i den slutna staden. USA har flera gånger under våren riktat skarp kritik mot kuppmakarna i Mali. Kaoset har öppnat vägen för "skändliga aktörer" som amerikanska utrikesdepartementet uttrycker det. "Det riskerar att destabilisera Mali och hota säkerheten i hela regionen." Alltfler inom Obamaadministrationen talar om att åtgärder måste sättas in, inte bara mot rebellerna i Mali, utan också för att bekämpa andra islamistiska grupperingar i andra västafrikanska länder. Nigeria är ett land som ofta återkommer i sådana sammanhang. Där har den islamistiska gruppen Boko Haram det...