Renskiljning och gruvboom i Sameland

Om gruvplanerna som väcker både framtidshopp och fruktan. Kan brytning i Kallak rädda bygden med jobb eller innebär det döden för en tusenårig livsstil? Hör röster från Jokkmokk, Nya Zeeland och Stockholm om ett Sverige som blundar för sitt koloniala arv och gång på gång drar på sig kritik från FN för att man inte respekterar sitt enda urfolk. Konflikt sänder direkt från renskiljningen i Tjåmotis nio mil norr om polcirkeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kallak är bara den senaste i raden av omstridda provbrytningar efter nya malmfyndigheter. Och framför allt har den kommit att ställa konflikten mellan samers rätt till mark och löften om ekonomisk utveckling och tillväxt på sin spets.Vår reporter Nils Eklund återvände till platsen som i och med protesterna blev den kanske mest laddade manifestationen mot den svenska mineralpolitiken på många år. Hör Jokkmokks kommunalråd Stefan Andersson (s) om behovet av nya jobb och en kommun som lämnas ensam med den större frågan om Sveriges samepolitik. Niklas Spiik från Jåhkågasska sameby, om hotet mot de renskötande samernas verksamhet och som också vill se regeringen lyfta frågan som berör så många fler när jakten på naturtillgångar krockar med urfolkets rättigheter. Motståndet mot gruvplanerna i Kallak börjar oroa det brittiska företaget Beowulf Mining som driver projektet genom sitt lokala dotterbolag Jokkmokk Mining AB. Daniela Marquardt träffade styrelseordförande Clive Sinclair-Poulton under hans snabbvisit i Jokkmokk. I samtalet medverkar också Helena Omma, ledamot i de nordiska samernas samarbetsorgan Samerådet och vice ordförande i renskötarnas internationella intresseorganisation World Reindeer Herders. Rebecca Lawrence, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, leder ett forskningsprojekt om relationen mellan samer och gruvindustrin, om Sveriges ovilja att göra upp med sitt koloniala arv och att det kanske behövs en konflikt som den i Kallak lyfta den större frågan om samers rätt till självbestämmande på den politiska dagordningen. Runt om i världen har nationer med urfolksbefolkning brottats med frågan om vem som bestämmer över mark som traditionellt använts av urfolk och om vilken plats ett urfolk kan ha i ett modernt samhälle.Och många länder har kommit längre i den processen än Sverige. Maurier i Nya Zeeland och indianer i Kanada har idag lagstadgad rätt till större inflytande över användningen av mark jämfört med svenska samer. Konflikts Kajsa Boglind började söka skillnader och likheter i vårt grannland Norge, där folkrättsjuristen och chefen för Samerådets människorättsavdelning Mattias Åhren är verksam vid Tromsö universitet. Många frågor om Sveriges samepolitik och FN-kritiken mot bristande respekt för samernas rättigheter som urfolk har vi försökt ställa direkt till ansvarige ministern Eskil Erlandsson. Men både han och näringsminister Annie Lööf har avböjt att medverka. Carina Mårtensson vid enheten för bland annat samefrågor på landsbygdsdepartementet kommenterar  den upprepade internationella kritiken mot Sverige och betonar vikten av dialog. Producent: Kajsa BoglindProgramledare: Daniela Marquardt