Religionens politiska kraft

Om tro och politik. Hur tyglar man religionens våldsamma passioner? Och hur förvaltar man dess budskap om kärlek och tolerans? Hör journalisten Ian Buruma om att tämja gudarna. Hassan al-Turabi - andlig inspiratör eller blodbesudlad despot? Och framtida ledare i Mellanöstern som drömmer om en värld utan religion.

I Konflikt idag har vi valt att titta på några av de paradoxer som präglar religionens roll i samhället idag - och som också har hamnat i blixtbelysning när skandalerna inom katolska kyrkan rullats upp under de senaste månaderna. För det är knappast kristendomens kärleksbudskap som har stått i fokus utan dess raka motsats: makt, våld och förtryck riktat mot samhällets allra mest värnlösa inom kyrkans väggar. I samtalet medverkar Ulla Gudmundson, Sveriges ambassadör i Vatikanstaten och Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet. En som har ägnat mycket tid åt att undersöka förhållandet mellan religion och politik är journalisten och akademikern Ian Buruma, som vann stor internationell uppmärksamhet för boken Mordet i Amsterdam för fyra år sedan. Då hyllades han för att med sansad röst försöka förklara bakomliggande faktorer till islamisten Mohammad Bouyeris brutala mord på filmaren Theo van Gogh. Men många kritiker vände sig också mot vad de uppfattade som Burumas allt för välvilliga förståelse för mördaren. I sin senaste bok, Taming the Gods - Att tämja gudarna, analyserar Buruma förhållandet mellan religion och demokrati. Sudan blev något av en knutpunkt för olika islamistiska rörelser efter militärkuppen 1989. Tillsammans med kuppledaren Omar al-Bashir kom den islamistiske ledaren och ideologen Hassan Al-Turabi till makten och drev igenom en islamisering av Sudan. Och hans dragningskraft sträckte sig också utanför landets gränser. Bland dem som inspirerades av Hassan Al-Turabi fanns Osama bin Ladin, som byggde upp sitt nätverk al-Qaeda med bas i huvudstaden Khartoum. Al-Turabi har sedan dess hamnat på kollisionskurs med presidenten men fortfarande råder strikta sharialagar i Sudan - något som omvärlden påmindes om förra året när Lubna Hussein, en kvinnlig journalist, dömdes till 40 piskrapp för att ha klätt sig i jeans. Frilansjournalisten Magnus Bellander besökte nyligen till Khartoum, där ideologen Hassan al-Turabi fortfarande verkar som oppositionspolitiker, i en stad som inte alltid lever upp till västs bild av ett shariastyrt samhälle. I Mellanöstern pågår en kamp om hur mycket de religiösa grupperna ska få säga till om i politiken. Israels premiärminister Benyamin Netanyahu är beroende av de ultraortodoxa grupperna för att styra landet - samma grupper som driver på fortsatt byggande av bosättningar på ockuperade palestinska områden. Och samtidigt, inom de palestinska territorierna, är splittringen stor mellan det icke-religiösa partiet Fatah som styr på Västbanken och det strängt muslimska Hamas, som vann valet i Gaza 2006 och som inte erkänner staten Israel. På Palmecentret i Stockholm hölls i förra veckan ett seminarium om "Fredsinitiativ i Mellanöstern". På plats var bland annat representanter för ungdomsförbund i regionen. Konflikts Robin Olin gick dit för att höra hur framtidens icke-religiösa ledare tänker om religionens roll i fredsprocessen? Han träffade Hanin Khoury, från Fatah Youth och Uri Zaki, från den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem. De senaste åren har också kyrkans roll i det svenska samhällslivet förändrats. Förutom kyrkans sociala arbete med samhällets mest utsatta, har kyrkan engagerat sig i politiska frågor som skuldavskrivning och flyktingamnesti. Det här har också lett till spänningar inom kyrkan, för även om det finns en gemensam uppfattning om att kyrkan har en viktig roll att spela i samhällslivet, så råder oenighet om hur och vad denna roll ska användas till. Konflikts Magnus Åsblad skildrar en kyrka som försöker hitta sin plats i samhället. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Robin Olin