Putins polare i Europa

Om Rysslands allierade i Europa. Från franska Front National till Ungerns Orbán får Rysslands vänner en allt starkare röst - nu senast även till vänster, i Grekland. Men vad vill de egentligen? Vad har de gemensamt? Och vad säger deras existens om framtiden för europeisk politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Konflikt tar avstamp i de band som tycks bli allt starkare mellan Rysslands president Vladimir Putin och radikala partier till höger och vänster i Europa. Med från Greklands huvudstad Aten för att guida oss i ett ganska förvirrat politiskt landskap är radions östeuropakorrespondent Johanna Melén, som tidigare var korrespondent i Ryssland. Tidigare i veckan var hon i Ungern när Vladimir Putin besökte den man som ibland kallas "Europas mini-Putin", nämligen premiärminister Victor Orbán. För att bättre förstå Rysslands relationer till olika radikala partier i Europa träffade hon också Peter Krekó på konsult- och analysfirman Political Capital Institute. Banden mellan Ryssland och Grekland finns på många plan - många går långt tillbaka i tiden. Samtidigt kan man ju tycka att den nya grekiska regeringen, med ateisten Alexis Tsipras i spetsen, som i valtal inför parlamentsvalet pratade varmt om homosexuellas rättigheter, inte skulle gå så bra ihop med den mycket konservativt inriktade ryska ledningen. Johanna Melén sökte upp ryska spår i den grekiska huvudstaden Aten och hamnade först vid ett souvlakikafé, eller snarare - en souvlatjnaja. Ett parti med stark medvind just nu och vars band till Putins Ryssland blivit allt starkare är Front National i Frankrike. Nyligen blev det känt att en rysk bank, med koppling till Kreml, beviljat ett lån på nio miljoner euro till det högerextrema partiet. Hur ska man förstå det? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp grävjournalisten Marine Turchi och forskaren Joël Gombin. Med i studion för att diskutera Putins band till radikala partier i Europa och det förändrade, ganska förvirrande, politiska landskapet är Åsa Linderborg, historiker i grunden, men i dag kulturchef på obundet socialdemokratiska Aftonbladet, och Per Svensson, författare och journalist på oberoende liberala Sydsvenskan, som skrivit mycket om dom nya politiska rörelserna i Europa - och även om deras paralleller bakåt i tiden. Är kopplingarna mellan Putins Ryssland och olika extrempartier i Europa en del av en mer långsiktig och djupare utveckling, som går bortom dagspolitisk taktik? Det finns en hel del som tyder på det, inte minst i den statsvetenskapliga forskning som under de senaste decennierna har försökt tolka utvecklingslinjerna i europeisk politik. En av de främsta forskarna på det här området är Hanspeter Kriesi, en schweizisk professor som jobbar på det Europeiska Universitetet i Florens. Han menar att för att begripa det politiska landskap där Putin manövrerar i dag, så måste man förstå hur det landskapet har formats av de senaste decenniernas globalisering - en globalisering som har tydliga vinnare och lika tydliga förlorare. Konflikts Ivar Ekman ringde upp honom och den tyska statsvetaren Herbert Klischelt, som arbetar på Duke-universitetet i USA. Klischelt ser många likheter mellan de ryssar som stödjer Putin och de väljare runtom i Europa som söker sig till de nya partierna. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected]