Politisk islam i en återvändsgränd?

Om protester och parlament - snart tre år efter revolterna mot arabvärldens mest långlivade diktaturer. Vilken väg väljer de trevande demokratierna? Kaos i Egypten, kris i Tunisien - har politisk islam fastnat i en återvändsgränd? Och vad händer med Turkiet, som ville vara förebild, när ilskan växer mot premiärminister Erdogans smygande islamisering? Reportage från Istanbul, Tunis och Kairo och samtal med gäster från universiteten i Edinburgh och Trondheim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan var det precis två år sedan Tunisien höll de första demokratiska valen i landets historia. Men istället för att fira, brottas Tunisien sedan flera månader med att hitta en lösning på den politiska kris som lamslagit landet efter morden på oppositionspolitikerna Mohamed Brahmi och Chokri Belaïd. Regeringskoalitionen med islamistpartiet Ennahda möter allt hårdare kritik. Oppositionen anklagar regeringen för att inte ta itu med de militanta islamistgrupper som misstänks ligga bakom morden. Sedan månader tillbaka kräver oppositionen regeringens avgång - krav som återigen hördes på Avenue Bourgiba under onsdagens demonstrationer, där också frilansreportern Fanny Härgestam fanns på plats. I Egypten har det snart gått fyra månader sedan landets folkvalde president Mohamed Mursi avsattes av en folkligt uppbackad militärkupp. Brödraskapet lyckas samla till mindre demonstrationer över hela landet i stort sett varje fredag - det pågår även demonstrationer på universiteten, men de flesta undersökningar tyder på att en majoritet av det egyptiska folket stödjer den så kallade militärkuppen. Brödraskapet, som möjligen hade räknat med ökad sympati efter den blodiga stormingen av protestlägret på Rabaa al adawiya i somras, och gripandet av nästan hela ledarskapet, har enligt de flesta bedömare kalkylerat helt fel, de avläste inte den opinionssvängning som skett det senaste året och insåg inte hur impopulära de blivit. Reportage av Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Med oss i Konflikt för tala om utsikterna för politisk islam efter de arabiska revolterna är sociologen Emin Poljarevic, expert på sociala rörelser i Mellanöstern och Nordafrika, forskare vid universitetet i Edinburgh och Ulrika Mårtensson, professor i religionshistoria vid universitetet i Trondheim, som bland annat forskar om islamistideologier. Det turkiska partiet AKP kallar sig ett konservativt parti, medan kritiker hävdar att partiet försöker smygislamisera Turkiet. AKP och dess ledare Erdogan har setts som förebilder i den muslimska världen, genom att kombinera marknadsekonomi och muslimska värderingar. Efter de arabiska upproren har Turkiet försökt bli en storspelare i regionen. Turkiet är numera en av Syriens hårdaste kritiker, och har öppet stöttat det muslimska brödraskapet i Egypten, men analytiker varnar för att Turkiet gått från att ha goda relationer i regionen, till att skapa fiender. Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson rapporterar från Istanbul. I Algeriet är det  islamistiska partiet FIS fortfarande förbjudet efter det avbrutna valet 1992 och det blodiga inbördeskrig som sedan följde. Men en artikel i tidskriften Jeune Afrique pekar på att islamister åter börjar få vind i seglen inför presidentvalet om ett halvår. Det sker samtidigt som landets president, 76-årige Abdelaziz Bouteflika - lider av en bräcklig hälsa. Muslimska Brödraskapets gren i Algeriet, Mouvement de la Société pour la Paix, MSP, har fått en ny karismatisk ledare; Abderrezak Makri, i sammanhanget ung med sina 53 år. När Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom försäkrade han att de inte har någonting med det förbjudna FIS att göra. Producent:...