På flykt från Kadyrov

Om tjetjenska flyktingar i Sverige som Migrationsverket vill skicka hem, men vars utvisningar stoppats av FNs tortyrkommitté. Hör Rashid om rädslan för att återvända till det land där han en gång torterats. Hör också den kända människorättsaktivisten döma ut Sveriges behandling av tjetjenska flyktingar och hör vad Migrationsverket svarar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste två åren har FNs Kommitté mot tortyr (CAT) stoppat flera utvisningar av tjetjener från Sverige. De stoppas eftersom FN anser att det kan finnas en risk att dessa flyktingar utsätts för bland annat tortyr om de tvingas återvända. Detta innebär inte att utvisningsbesluten är upphävda, de är temporärt stoppade under tiden som CAT utreder fallen närmare. Ett av de fallen möter ni i Konflikt. Det handlar om fyrabarnspappan Rashid som bor med sin familj i ett mindre samhälle i Västmanland. Konflikts Johanna Melén åkte hem till dem och lyssnade på Rashids berättelse om hur han torterats i Tjetjenien och hans rädsla för att tvingas återvända dit. Tjetjenien är en rysk delrepublik i norra Kaukasus som efter Sovjetunionens upplösning i början på 1990-talet utropade sin självständighet. Ryssland svarade med två förödande krig som kostade uppskattningsvis 150 000 tjetjener livet. Många fler drevs på flykt och huvudstaden Groznyj bombades till en grushög. Sedan drygt åtta år leds delrepubliken av Ramzan Kadyrov. Maktfullkomlig, lynnig och brutal är bara några av orden som brukar användas för att beskriva honom. Han styr helt efter eget kynne, med den ryske presidenten Putins tysta medgivande. För så länge Kadyrov håller kontroll över Tjetjenien har han fria händer, förklarar människorättsaktivister vi talat med. Det är svårt att få någon som helst rättvisa i Tjetjenien. Det skildras i Daniela Marquardts reportage där hon träffar Inna Bukshtynovich och Joanna Kurosz från organisationen Civil rights defenders som med hjälp av en fotoutställning skildrat brott mot mänskliga rättigheter i Kaukasus. I hennes reportage hör ni också den ryske människorättsjuristen Dmitrij Utukin, som arbetar i ett mobilt team som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina är en av Rysslands mest respekterade människorättsaktivister och har flera gånger omnämnts som möjlig mottagare av Nobels fredspris. När Konflikts Johanna Melén ringde upp henne i Moskva var hon mycket kritisk till Sveriges sätt att utvisa flyktingar som kommer från Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina rekommenderar inte längre flyktingar att söka asyl i ett Sverige som inte lyssnar på vad de som försvarar mänskliga rättigheter i Kaukasus har att berätta. För att debattera frågan har vi med Henrik Hallgren, analytiker med inriktning på tidigare Sovjetunionen och ordförande för organisationen Forum Eurasien, Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket och Katarina Nilsson, juridikstuderande, som på frivillig basis hjälpt flera tjetjener i deras asylprocesser.   På vår hemsida finns också en intervju som Konflikts Jesper Lindau har gjort med den amerikansk-franske författaren Jonathan Littell, känd för sin roman De Välvilliga. Han var i Tjetjenien som biståndsarbetare under båda krigen på 90-talet och har skrivit boken "Tchétchénie, An III", Tjetjenien år tre. Littell anser att det är farligt att skicka tillbaka tjetjener med någon form av anknytning till gerillan, de riskerar tortyr och död. Apropå dagens ämne som i grunden handlar om allt starkare kopplingar mellan...