Osäkrad säkerhet i Irak

Lördag 2 februari Framgången är ett faktum i Irak, säger USA:s president och militära ledning. Har fler bataljoner, bombningar och betonghinder i Bagdad skapat förutsättningar för fred? Hör amerikanske general Petraeus planeringschef, familjerna från Badgad och Najaf, och FN:s högste representant om en osäkrad säkerhet i Irak. Och om flykten som fortsätter, men föredömet Sverige avvisar nu de flesta irakier. Reportage från flyktingoron i Flen.

George Bush deklarerade i sitt ”state of the union”-tal den 28 januari att den strategi med truppförstärkningar och offensiv som kallats ”the surge” blivit en succé. Under 2007 har 30 000 extra amerikanska soldater tjänstgjort i Irak, främst i Baghdad. Enligt den amerikanska militärens egna siffror har antalet attacker från motståndsgrupper och al Qaida mer än halverats. Antalet civila som dödas har minskat varje månad under hösten,från 3 000 per månad till ungefär 500 nu i december. Allt enligt koalitionsstyrkornas egna siffror. En central roll i denna ”surge”, denna svallvåg av militär aktivitet, spelades fram tills nyligen av Överstelöjtnant Douglas Ollivant. Mellan november 2006 och december 2007 jobbade han som chefsplanerare för den amerikanska armén i Bagdad, och var därför direkt ansvarig för många av de förändringar i strategi och taktik som genomförts. Han berättar om hur betongbarriärer och fler soldater bidragit till att säkerheten förbättrats, men också om hur sunnitiska tidigare motståndsmän har allierat sig med amerikanerna mot al Qaida - en mycket kontroversiell utveckling. Gäster i studion är Staffan de Mistura och Thair Ismail. de Mistura är FN:s särskilda sändebud i Irak och chef för FN-missionen där. Han menar att det, trots fruktansvärda bakslag, som de bombningar som inträffade den 1 februari då upp till 100 människor dödades på två marknader i Baghdad, ändå finns hopp för att det närmaste året ska se framsteg även på den politiska arenan. Thair Ismail, som är Irakhandläggare på Palmecentret, är nyss hemkommen från en resa till Irak. Han tycker att det än så länge är för tidigt för att tala verkliga framgångar. Även om våldet i Bagdad är mindre omfattande än tidigare är många andra delar av Irak fortfarande mycket osäkra. Vi hör också röster från irakier i Sverige, som nära följer utvecklingen i sitt forna hemland. Synen är kluven; där vissa ser stora framsteg och framtiden med tillförsikt, ser andra en nation i spillror som aldrig kommer att resa sig i sin nuvarande form. Just frågan om flyende irakiers möjlighet och vilja att återvända har nu blivit högaktuell i Sverige. Den bild som finns av Sverige som ett land som öppnat dörren för Irakier stämmer inte längre. Den senaste månaden har det blivit betydligt svårare för irakier att få stanna - i januari fick majoriteten av irakierna avslag på sina ansökningar. Idag väntar 11 000 irakier på besked från migrationsverket och om inte läget i Irak förändras dramatiskt kommer många av dem att få beskedet att de ska åka hem igen. Vår reporter Johanna Sjövall åkte till Flen för att möta irakier på flyktingförläggningen. Men fortfarande är de drygt 18 000 som sökte asyl i Sverige förra året inte ens en halv procent av alla de som är på flykt från hemmet i Irak. I en ny rapport döpt till ”Fort Europa och de irakiska inkräktarna” talar FN:s flyktingorgan UNHCR om ett misslyckande för EU:s asylsystem. Och UNHCR:s uppfattning, att irakier från mellersta och södra Irak bör erbjudas asyl, delas av International Organization for Migration. IOM, ett samarbetsorgan för 122 medlemsstater som bland annat verkar i Irak med grannländer. Där är nästan 4.5 miljon irakier på flykt, en femtedel av landets befolkning. Syrien har tagit emot nästan 1.5 miljoner, jordanien 500 000, och allt fler - i dagsläget nästan 2.5 miljoner - flyr inom Irak. För allt fler stänger dörren för flyende irakier, säger IOMs irakspecialist Dana Graber Ladek. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman