Offer för globaliseringens gränser

Om gränser som gynnar internationell brottslighet men reser murar mot människor som möter döden i jakten på ett drägligt liv. Följ med till mexikanska Juárez - mönsterstaden som föll ner i djupaste misär. Konflikt om ett internationellt säkerhetshot som sprider sig i globaliseringens nya gränsland.

I år har Mexiko slagit på stort och firat sina revolutioner för hundra och för två hundra år sedan med överväldigande fyrverkerier och extravaganta festligheter. Men revolutionsjubiléernas överdåd har också väckt en bitter bismak, i landet där mer än halva befolkningen lever i fattigdom och där kriget mot drogkartellerna har dragit in Mexiko i en snabbt accelererande spiral av våld, laglöshet och korruption. 28 000 människor har dött sedan president Felipe Calderón 2006 förklarade krig mot den organiserade brottsligheten och skickade ut tusentals militärer och poliser på gatorna för att bekämpa de mäktiga kartellerna. Och dödssiffrorna fortsätter att stiga. Allt fler talar om Mexico som en nation i sönderfall. Och i USA ser man på grannen i söder med tilltagande oro. Sedan den så kallade Mérida-planen - för att bekämpa droger och våld i Mexiko och Centralamerika - sattes i verket för fyra år sedan - har USA spenderat en och en halv miljard dollar - mer än tio miljarder kronor - mestadels på utrustning och träning av Mexikos militär och polisstyrkor. Men säkerhetsstyrkorna anklagas för att själva spä på våldet. Enligt människorättsorganisationer är de skyldiga till grova övergrepp - mord, tortyr, våldtäkter och misshandel. Samtidigt skärper USA sin gränsbevakning för att hindra våldet att spilla över från Mexico. Aldrig har så många vakter varit utposterade utmed den drygt 3000 kilometer långa gränsen och nyligen godkände president Obama pengar till ytterligare 1 500 gränsvakter och förarlösa plan som ska övervaka gränsen. Men medan fattiga människor som söker en drägligare tillvaro i USA får allt svårare att passera gränsen tycks den kriminella trafiken fortsätta utan större problem. Knarket forslas norrut till en omättlig marknad i USA. Pengarna från försäljningen tas tillbaka till Mexiko för att tvättas innan de återvänder till USA för att skaffa vapen som sen smugglas tillbaka till de mexikanska knarkkartellerna. Värst drabbad av våldet är den mexikanska gränsstaden Ciudad Juárez. Bara där har över 6000 människor har dödats i knarkkriget de senaste två åren. Men var börjar allt egentligen - var finns ansvaret för detta kaos? Konflikts reporter Lotten Collin gav sig ut på en lång rest utmed den mexikansk-amerikanska gränsen för att söka svar. Trots alla insatser för att bekämpa narkotikahandeln som navet i den mexikanska våldsspiralen, så har varken tillgången på droger minskat eller den organiserade brottlighetens makt kringskurits. Däremot har våldet ökat sedan Felipe Calderon satte in militären i knarkbekämpningen 2006. Och USA har anklagats för att underblåsa det genom att förse Mexiko med militärt stöd och pengar. Vanda Felbab-Brown, är forskare vid Brookings Institute i Washington med inriktning på narkotikabekämpning och säkerhetshot. Hon understryker att det våld som idag plågar Mexiko är en konsekvens av den mexikanska regeringens misslyckande. Men en viktig förändring är också att USA på senare tid har börjat medge att det finns ett amerikanskt ansvar, förklarade Vanda Felbab-Brown när Konflikts Ira Mallik ringde upp henne i Washington. Och det handlar om att man erkänner att den amerikanska efterfrågan på droger är motorn i den internationella droghandeln. Socialt och politisk missnöje är inte längre faktorer som i sig utlöser konflikter inom eller mellan länder. Däremot exploaterar kriminella ligor missförhållanden för att skaffa sig ekonomisk makt och kontroll. Det hävdar statsvetaren Svante Cornell, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm. Han har i många år studerat transnationell kriminalitet, framför allt i de tidigare Sovjetstaterna. Och kriminella organisationer...