MIGRATIONSDOMSTOLARNA OCH RÄTTSSÄKERHETEN
Konflikt - A podcast by Sveriges Radio - Fridays
Lördag 6 decemberDen nya ordningen kring asylprövning som snart varit igång i tre år välkomnades av i princip alla. Men nu hörs kritik; de tre migrationsdomstolarna tillämpar lagen olika, flera juridiska ombud har pekats ut som olämpliga och ett antal engagerade advokater har valt att sluta med flyktingjuridik i ren uppgivenhet.
Det har kallats den största reformen någonsin på migrationsområdet och det är en av de största förändringar av domstolväsendet som har skett på lång tid: den nya instans-och processordning som infördes på våren 2006. Migrationsdomstolarna kom till och ersatte den hårt kritiserade Utlänningsnämnden, som i princip aldrig träffade någon asylsökande öga mot öga, utan bara dömde ”på papper”. Det nya förfarandet innebär att asylsökande som fått avslag av Migrationsverket skulle kunna överklaga och få sina fall prövade i domstol. Det uttalade syftet med den nya ordningen var en öppnare och mer rättssäker asylprocess.En officiell utvärdering av hur det gick med öppenheten och rättssäkerheten pågår. Regeringens särskilde utredare Bertil Hübinette ska komma med sitt betänkande i februari 2009. I juni kom ett första delbetänkande; Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden.Frilansjournalisten Agneta Gustavsson har följt familjen Mammadov från Azerbajdzjan som har flytt sitt land två gånger. Mannen i familjen är armenier och ses som en representant för fienden i Azerbajdzjan eftersom Armenien och Azerbajdzjan fortfarande är i krig med varandra efter mer än 15 år. Efter det första avslaget på deras asylansökan i Sverige utvisades de 2004. Familjen hölls kvar i flera dagar på flyg-platsen i Azerbajdzjan. De misshandlades så svårt att de sedan blev inlagda på sjukhus. Efter tre månader flydde de åter till Sverige med hopp om att få uppehållstillstånd när de nu blivit torterade av myndigheterna i landet. Journalisten Agneta Gustavsson följer dem ända in i det avgörande ögonblicket i Migrationsdomstolen i Stockholm.Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att den nya process-ordningen ger de asylsökandes ombud en större, viktigare och svårare roll. Kraven är högre ställda helt enkelt. Advokatsamfundet anser att det finns ett antal ”väl kända” brister i dagens system, bland annat att det är Migrationsverket som utser de offentliga biträdena som ska företräda de asylsökande och bristen på enhetlighet i lagtillämpningen i de tre migrationsdomstolarna.Med i studion finns Björn Berslius, domare i Kammarrätten och Migrationsöverdom-stolen och som hade en stor roll i lag-stiftningsarbetet med den nya instans- och processordningen. Han anser att reformen i flera viktiga avseenden levt upp till intentionerna.Det är ingalunda alla ombud som lever upp till de nya höga krav som ställs på dem idag och en del är inkompetenta och direkt usla. Regeringens särskilde utredare, den fd hovrättspresidenten Bertil Hübinette, kom i sitt delbetänkande i somras med delvis förödande kritik mot hur Migrationsverket som utser offentliga ombud handlägger frågan. Bristfälliga rutiner för lämplighetsbedömningar, till och med biträden som har misskött ärenden till den grad att de har entledigats från dem, har kunnat få nya uppdrag. För några veckor sedan meddelade Migrationsverket att man har börjat svartlista olämpliga ombud. Hittills har tio personer satts upp på listan men det kommer att blir fler. Svartlistningen är en av åtgärderna i Migrationsverkets nu pågående projekt för att höja kvalitéen på juridiska ombud, ett projekt vid namn ”Offentliga biträden i utlänningsärenden”. Åtskilliga asylsökande har hunnit drabbas av dåliga ombud, som till exempel har glömt att lämna in överklaganden i tid. Konflikts Julia Lundberg har pratat med Stefan Rolander, Migrationsverkets projektledare och Anders Sundquist, jurist och chef för Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande, om hur de ser på hur man ska komma tillrätta med bristerna hos de juridiska ombuden.Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg...