Kvinnors kroppar som slagfält i krig och konflikter
Konflikt - A podcast by Sveriges Radio - Fridays
Om övergreppen som sliter sönder hela samhällen och hindrar freden. Vad betyder egentligen FN:s resolutioner, internationella fördömanden och straff mot våldtäktsmän, när sexuellt våld mot kvinnor i konfliktområden bara blir vanligare och råare.
Vad är egentligen ett massförstörelsevapen? Hur stor måste förödelsen bli och hur många offer krävs - innan ett vapen ska definieras som ett hot mot mänskligheten? Vad sägs om en halv miljon offer under 1994 års folkmord i Rwanda? Eller 60 000 offer under krigen i Bosnien och Kroatien? 64 000 under tio år av inbördeskrig i Sierra Leone? 27 000 bara under förra året i den östra delen av Kongo? Listan kan göras lång och siffrorna visar ändå bara en liten del av sanningen eftersom mörkertalet med all säkerhet är långt större. Om ni inte känner igen siffrorna så är det för att det inte handlar om de officiella dödstalen som vi har blivit bekanta med genom årens medierapportering. Här handlar det istället om de kvinnor och flickor som har utsatts för systematiska våldtäkter i dessa krig och konflikter. Colombia är ett aktuellt exempel. Där pågår just nu en freds- och rättsprocess mot en av landets väpnade aktörer - högermilisen, även kallad paramilitärerna. Processen, som stöds av Sveriges regering, är mycket omdiskuterad och kritiserad av det civila samhället för att inte ta hänsyn till de drabbade och anhöriga. Bland de 80 000 offer som hittills krävt sina rättigheter och anmält brott som paramilitärerna begått mot dem, återfinns endast 21 anmälda fall av sexuellt våld - trots att detta under lång tid varit en utbredd och välkänd paramilitär taktik. Frilansjournalisten Lotten Colin har träffat Mariana, en av de få kvinnor som gjort en anmälan.
En av dem som är ansvarig för att hjälpa till i konflikter där detta pågår är FN:s biträdande generalsekreterare John Holmes, med ansvar för humanitär hjälp och katastrofinsatser. För en tid sedan besökte han Demokratiska republiken Kongo - ett av de länder där kvinnor är värst drabbade av sexuellt våld. Som far till tre döttrar var det extra svårt att höra kvinnornas fasansfulla berättelser om de brutala övergrepp de utsatts för, berättar John Holmes som var helt mållös efter dessa möten. Och de som kommer fram och får hjälp är ändå bara toppen av ett isberg, konstaterar han. John Holmes besökte bland annat Panzi-sjukhuset i södra Kivuprovinsen i östra Kongo. Dit kommer mellan 200 och 250 kvinnor varje månad med skador som de fått efter att ha blivit våldtagna. Det berättar Erika Beckman, projektledare för sjukhuset och utsänd av Pingstmissionen som är med och driver det. På sjukhuset lappas de söndertrasade kvinnornas kroppar ihop och de som kan återvänder till sina familjer men för många är det svårt att återvända eftersom skulden för övergreppen ofta läggs på dem.
Och i flera av dagens konflikter drabbas så många som varannan eller var tredje kvinna, berättar Anne Marie Goetz vid FN:s Utvecklingsfond för kvinnor, Unifem. För trots att det nu finns en större medvetenhet om problemet, ökar användningen av sexuellt våld mot kvinnor som vapen i konflikter - eftersom det är ett så effektivt vapen för att slå sönder både människor och deras samhällen. För sju år sedan antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnors och barns särskilda utsatthet under krig och konflikter och betydelsen av kvinnors delaktighet i konflikthantering och det fredsbyggande arbetet.
Anne-Marie Goetz tycker att resolutionen har haft en stor betydelse genom att erkänna att kvinnor drabbas av krig på andra sätt än män, och att kvinnor spelar en viktig roll i att lösa konflikter. Men inom det internationella samfundet och dess säkerhetsorganisationer råder fortfarande stor osäkerhet om hur man ska bekämpa sexuellt våld som vapen.
Men även om sexuellt våld mot kvinnor i krig på intet sätt är nytt, var det först med avslöjanden om de omfattande och systematiserade sexuella övergreppen i kriget på Balkan som de blev kända för världen...