Gängen, tystnaden och rättsstaten

Om att komma åt grova brott i en miljö skrämd till tystnad, utan att tumma på grundläggande rättsprinciper. Går det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Sebastian" var länge medlem i ett kriminellt gäng. Från början var det kärlek, sedan blev det övergrepp. Tillslut fanns det två utvägar, "skjuta huvudet av dem" eller lämna. Han valde att lämna. Hör hans historia om hur det var att skrämma vittnen, och om att själv bli skrämd. I Vivalla skedde förra sommaren två mord. Den ena mördaren går fortfarande fri. För det andra mordet sitter två personer i fängelse. Mordutredningen är både ett exempel på hur kriminella skrämt Vivallaborna till tystnad, men också på att de nu börjar tröttna på att de kriminella sätter dagordningen. Vittnar är "nåt man bara gör" säger Elisabeth. Ayan tycker inte att det är lika lätt, med tanke på att du inte vet vilka konsekvenserna av ditt vittnesmål blir. Hör kammaråklagare Martina Winslow, om betydelsen av vittnesmål för en fällande dom. Hon berättar också om erfarenheterna av en tystnadskultur i området. Något som kan vara orsaken till att det andra mordet fortfarande inte har resulterat i en gärningsman bakom lås och bom. Våra politiker diskuterar nu olika metoder för att få slut på gängskjutningarna. Införandet av anonyma vittnen är ett. I Storbritannien har man länge tillämpat sådana. Till viss del har det visat sig framgångsrikt, men det har inte löst problemen. Gängmorden ökar. Utredaren Noel McHugh säger att möjligheten att använda anonyma vittnen, kronvittnen och att locka med ekonomiska belöningar till vittnen har hjälpt honom. Men det är inte tillräckligt. Det som behövs är att bygga förtroende med dom boende också. Gängens grepp om vissa områden är stort och han möts av en "en mur av tystnad", säger han till Robin Olin. Ronke Badrus son skulle i år ha fyllt 27, men mördades för ett år sedan. Familjen misstänker att orsaken är en hämnd för att han tidigare vittnat i en grov gängvåldtäkt. Hör Joshua Rozenberg, tidigare mångårig juridisk korrespondent för BBC om dragkampen mellan principer och pragmatism, rättssäkerhet och politik, för införandet av anonyma vittnen i Storbritannien skedde inte utan debatt. Neidealine Da Cruz jobbar på en telefonlinje i Hackney dit man kan ringa och tipsa anonymt. Enligt henne hjälper inte anonyma vittnen, för de som vill listar ut vem som vittnat ändå. Den enda lösningen för att komma åt våldet är att erbjuda alternativ, menar hon. För gängkriminaliteten handlar om något mycket djupare än pengar och status. Det handlar om längtan efter gemenskap och kärlek.Ett annat land som testat anonyma vittnen är Colombia, där staten på 90-talet var inbegripen i en blodig kamp mot Medellín-kartellen, ledd av narkotikakungen Pablo Escobar. Vår reporter Lotten Collin träffar Tomás Serrano, tidigare så kallad "domare utan ansikte". Han berättar att domarna varje morgon samlades för att be för sina liv. "La justicia sin rostro", rättvisa utan ansikte, inrättades 1990 i Colombia, då landet hade runt 80 mord per 100 000 invånare. Det var bland de högsta siffrorna i världen, och kriget mot knarkkartellerna krävde drastiska åtgärder, berättar Andres Gonzales, dåvarande justitieminister. Den ansiktslösa rättvisan avskaffades dock år 2000. Perioden då det tillämpades är en skamfläck i Colombias historia, menar människorättsadvokaten Alirio Uribe. När han får reda på att Sverige funderar på att inrätta anonyma vittnen på grund av svårigheterna med att bekämpa gängvåldet brister han ut i skratt. - Om ni inte...