Fri handel - med kvinnor

Om handeln med kvinnor som bara växer i ett gränslöst EU. Men vad görs egentligen åt den moderna slavhandeln? Hör reportage från Rumänien - rekryteringsbasen för många av de kvinnor som hamnar i lägenheter och på bordeller runtom i Europa. Hör förtvivlade socialarbetare i Stockholm, och kommissionär Cecilia Malmström om varför EU:s medlemsländer har så svårt att koppla ihop trafficking och prostitution. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I staden Pitesti ett par timmar utanför Rumäniens huvudstad Bukarest ligger ett av landets två skyddsboenden för människohandelsoffer. Här bor 11 unga kvinnor, i åldrarna 13 till 25. De har alla sålts utomlands till bordeller runt om i Europa, vanligast är att de har varit i Italien, Spanien och Tyskland men här har också bott kvinnor som varit i Sverige. Här får de under ungefär ett år en fristad där de kan gå i skolan och bygga upp ett normalt liv igen. Konflikts Kajsa Boglind reste dit och träffade Ana, Alexandra och de andra kvinnorna som bor på hemmet, liksom Iana Matei som är föreståndare och en av Rumäniens främsta experter på människohandel. Rumänskor är en av de vanligaste nationaliteterna bland människohandelsoffer i Sverige, vilket uppmärksammades en del i våras då Sveriges hittills största trafficking-mål avgjordes, Både offer och förövare var rumäner. Att domen blev människohandel är ovanligt, oftast brukar åklagarna ha problem med att bevisa att kvinnorna inte sålt sex frivilligt, och då blir straffet för dom inblandade hallickarna istället koppleri, vilket ger ett betydligt lägre straff. Fallet i våras var ovanligt också för att de rumänska kvinnorna tvingades sälja sex på gatan - på prostitutionsstråket i Rosenlund i Göteborg - och inte i lägenheter, som annars är vanligt i Sverige sen sexköplagen kom 1999. En av dom som sett det här på nära håll är socialsekreteraren Ulrika Paleus, vid Stockholms stads prostitutionsenhet. Hon arbetar specifikt med människohandelsärenden och åker ofta med polisen ut när dom gör tillslag mot trafficking-ligor, för att vara ett stöd för kvinnorna vid ingripandet å för att hjälpa dom ifall dom bestämmer sig för att vittna i en möjlig rättegång. Konflikts Lotten Collin besökte prostitutionsenhetens stödcentrum i Stockholm och bad Ulrika beskriva den senaste lägenhetsbordellen hon sett. Så vad gör då de rumänska myndigheterna för att stoppa handeln med landets kvinnor? Konflikts Kajsa Boglind ställde frågan till Adrian Petrescu, en av cheferna på Rumäniens Antitraffickingmyndighet. Han menar att problemet är under kontroll - något som totalt tillbakavisas av Iana Matei som driver det skyddade boendet i Pitesti som Konflkt besökt. Människohandel är ett problem som EU ska ta i med hårdhandskarna mot. Det har slagits fast gång på gång, senast t i juni i år, när Eu-kommissionen la fram en ny strategi som sträcker sig över dom närmaste 4 åren och som strävar mot att utradera människohandeln. Kommissionären bakom denna ambitiösa agenda är Cecilia Malmström som Konflikts Ivar Ekman intervjuat. Och han började med att fråga hur hon reagerade när hon hörde Anas och Alexandras berättelser. Om alla Eu:s ledare är rörande överens om att människohandeln ska bekämpas så råder desto större oenighet om det närbesläktade problemet med prostitution. En av de europeiska politiker som intresserat sig för den svenska modellen med kriminalisering av köparna är den franska kvinnoministern Najat Vallaud som nyligen besökte Stockholm. Programledare:Ivar EkmanProducent: Kajsa Boglind...