Flyktingar som handelsvara
Konflikt - A podcast by Sveriges Radio - Fridays
Om flyktingar som geschäft i glesbygdspolitiken. En humanitär insats för människor i nöd eller ekonomisk nytändning för samhällen där skolan saknar elever, tomma hyreshus förfaller och vårdcentralen hotar att lägga ned? Hör om konsekvenserna när asylsökande placeras ut i svenska avfolkningskommuner och vilka motiv som ligger bakom. Reportage från Horndal i Dalarna och Lesjöfors i Värmland, där kommuninvånare klagar och flyktingar förtvivlar. Är det flyktingarna som ska hålla glesbygden vid liv när avfolkningen är ett fakum? När företag har lagt ned och utlokaliserade statliga verk dragits tillbaka, har Migrationsverket kommit att bli en räddande ängel för många små kommuner i desperat behov av arbetstillfällen. Av en ren tillfällighet hamnade våra reportrar i två små bruksorter i olika delar av landet - samhällen med omkring tusen invånare, där ungdomarna saknar framtidsutsikter och lämnar bygden för att bara sällan flytta tillbaka. Det råkade bli Lesjöfors i Värmland och Horndal i Dalarna - men hade lika gärna kunnat vara många andra platser i Sverige och många andra människors berättelser om livet här idag. Berättelser om gamla vanor som plötsligt ställs på ända, om nya grannar man inte känner igen, om hemmakvarter som blivit främmande. Många frågor hänger i luften i gamla bruksorter som plötsligt tagit emot nya invånare: Varför lyssnar de som bestämmer inte på oss, vi som har valt dem? Hur kan de säga att vi behöver invandrare när vi inte själva har jobb? Eller, från andra sidan av staketet: Varför tar de hit oss när de ändå inte vill ha oss här? När de kastar sten och trakasserar oss precis som de fientliga grannarna i hemlandet gjorde innan vi flydde? Konflikts producent Lotten Collin åkte till Horndal i södra Dalarna, och reportern Randi Mossige Norheim besökte Lesjöfors i Värmland. Båda orterna har fått se sin befolkning minska när de gamla bruken lagt ner och jobben försvunnit. Reportaget börjar i Lesjöfors strax utanför Filipstad, några dagar innan Nedja och hennes familj ska avvisas till Kosovo. Pastor Bengt Sjöberg från församlingen Kristen Gemenskap åkte hem till familjen för att ta farväl. De här orterna är bara ett par exempel på många fler små samhällen där mottagningen av asylsökande och flyktingar har gett tynande kommuner nya invånare och ekonomiskt tillskott. Men om nu det här är en så avgörande fråga för små kommuners fortsatta existens kan man ju undra varför de etablerade invånarna så ofta upplever att de blir överkörda av kommunens beslutsfattare och varför de nyinflyttade ofta känner sig så ovälkomna? Innan vi återvänder till Värmland och Dalarna gör vi en lång avstickare till Västerbottens inland, närmare bestämt Vilhelmina - vild och vacker, som kommunen presenterar sig på sin hemsida. Men det tycks inte räcka för att locka människor att stanna eller flytta dit. Därför blev det ett hårt slag mot kommunen när Migrationsverket sade upp avtalet om att hyra ett 70-tal lägenheter för asylsökande som väntar på besked om uppehållstillstånd. Det berättade en besviken Åke Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Vilhelmina, när Konflikts Daniela Marquardt fick tag på honom i bilen på väg till Umeå. Vilhelmina ska få sin asylmottagning nedlagd, och kommunen kommer tappa jobb och ekonomiska bidrag. För många kommuner är flyktingförläggningarna ett välkommet tillskott, kanske till och med ett måste för att små samhällen ska överleva. Migrationsverket spelar - vare sig de vill eller ej - en viktig regionalpolitisk roll, åtminstone för lokalbefolkningen och de flyktingar som får stanna i Sverige. Nu återvänder vi till Dalarna och Värmland, där just det har blivit mycket tydligt. I Lesjöfors är det Nedja två sista dar i Sverige. Innan hon skickas tillbaka till Kosovo, vill hon hinna säga hejdå till alla. Till bästa kompisen Jannika, till hemkunskapsläraren Hans Nordblad och till läraren i engelska, Astrid Gille. Under det gångna året har det uppmärksammats flera fall där kommuner...