Fattigdom i Europa

Om ett allt rikare Europa, där fler ses som fattiga. Reportage från Tower Hamlets i London och Fisksätra i Stockholm där frivilligorganisationer slår larm - allt fler behöver bidrag till barnen. När EU:s fattigdomsår snart är slut; hör samtal med anti-fattigdomsaktivisten och framtidsforskaren om ett EU-bygge som kan fastna i fattighusens förtroendekris.

Svensk ekonomi är ångande het står det i dagens morgontidningar. En affärsbank spår rekordtillväxt i år. I Landskrona för två veckor sedan, när vi gjorde vi program om integrationsdebatten, var det mer kylslaget; folk har inga pengar här längre sa pizzeriaägaren, många är fattiga. Så bakom intergrationspratet fanns istället en tilltagande desintegration, där människor i Sverige oberoende av ursprung, lever under allt mer olika sociala och ekonomiska villkor.  2010 har EU-länderna utsett till "Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning". Kanske är det få som känner till det. För  fattigdomsåret har inte gjort gjort några större avtryck i svensk offentlighet. Utom en och annan nyhet som nu i veckan när frivilligorganisationen Majblomman i media vittnade om de allt fler som inte klarar kostnaderna till jul. Och nu är det EU:s kampanjår mot fattigdomen snart slut. Men har då fattigdomen ökat? Ja, svaret är en politiskt kontroversiell fråga. Inte minst i Sverige där den sittande alliansregeringen förordar ett absolut mått på fattigdom vilket, om det används, gör att fattigdomen faktiskt minskat. Men de rödgröna, och EU som helhet, har fram till i år använt ett relativ mått som om det används visar att fattigdomen i Sverige och Europa ökat kraftigt. I vilket fall som helst; ett sakförhållande är obestridligt; skillnaden mellan inkomstgrupper har blivit större, mycket större i Sverige och Europa som helhet. Och för de längst ned på inkomstskalan har livet inte blivit lättare, vare sig man kallar det fattigdom eller ej.  Gäster i studion: Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, chef för Institutet för framtidsstudier där han, och på andra håll, bedrivit mycken forskning kring välfärdspolitik, fattigdom och ojämlikhet. Sonja Wallbom, ordförande för den svenska delen av ett europeiskt nätverk av organisationer mot fattigdom, European Anti-Poverty Network Konflikts praktikant Anneli Enqvist besökte Maritza i Nacka för att förstå hur en vardag med tre barn och väldigt lite pengar går ihop. Familjen pyntar inför julen, men två av barnen går fortfarande i sommarskor i ett snöigt Stockholm. Pernilla Landin, socionom och diakon i Nacka församling, jobbar på Källan dit många som behöver hjälp söker sig. Förfrågningarna handlar om allt från medicin till hjälp med pengar till en bussbiljett eller en matkasse och de som söker sig till Källan blir allt fler, berättar hon. I London väntar en lång hård vinter av besparingar som nu följer på en alltför skuldbelagd statsbudget. Offentliganställda ska sparkas, löner och bidrag sänkas, och studieavgifter höjas  Konflikts Lotten Collin åkte till stadsdelen Tower Hamlets, som rymmer Londons både rikaste och fattigaste invånare. Läkaren Sam Everington, på sjukkliniken Bromley by Bow, berättar om hur undernäring, turberkolos och vitaminbrist blivit allt vanligare. Sjukdomar som inte beror på bristen på pengar, men definitivt har med fattigdom att göra, säger han. Jag har alltid varit fattig, säger Joe som är med i "Kören utan namn" som repeterar i en gammal teaterlokal vid Kings Cross i London. Det är en kör för långtidsarbetslösa, hemlösa och sjukskrivna.   84 miljoner EU-medborgare riskerar fattigdom, sa EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, när han i somras presenterade ett av fattigdomsårets evenemanget. Undersökningar visar också att var tionde EU-medborgare har svårt att betala hushållsräkningarna. Men målen som togs i Lissabon för tio år sen - att halvera fattigdomen - har långtifrån uppnåtts. Antonia Carparelli, är högsta ansvarig för fattigdomsåret vid EU-kommissionen...