Fast i terrorkriget?

En misslyckad bomb i kalsongerna blev till fyrverkeri av fruktan i USA, och terroriststämplade landet Jemen. Men gick också förhoppningarna om en försonligare amerikansk strategi upp i rök? Hör jemeniter, arabiska al-Qaida-kännare och amerikanska strateger om huruvida president Obama är fånge i terrorkrigets logik.

För ett år sedan, vid sitt tillträde, var president Obama på offensiven; Guantanamo skulle stängas, fältropet ”war on terror” skulle skrotas och ersättas med en strategi där inslagen av diplomati, bistånd och civil uppbyggnad skulle ta en större plats. Men när en ung man från Nigeria, Omar Farouk Abdulmutallab, över-mannannades och greps på juldagen sedan han misslyckats detonera sprängmedel insytt i kalsongerna på ett flyg till Detroit, var tonen en annan. Obama-administrationens hökaktiga reaktion på attentatsförsökte blev kulmen på en intensiv, årslång intern konflikt kring hur kriget mot terrorismen ska föras, där den vithårige advokaten Greg Craig spelade en av huvudrollerna. Ivar Ekman har hans historia. Många bedömare menar att Obama-administrationen nu retirerat till president Bushs hårdare linje. Denna kursändring har kunnat spåras i flera av den senaste tidens beslut. Tidsfristen för att stänga Guantanamo gick ut för en vecka sedan. Och fortfarande sitter knappt 200 fångar på fånglägret. Och de jemenitiska fångar som av amerikanska myndigheter förklarats oskyldiga, och skulle släppas, blir nu fortsatt inlåsta utan rättegång. Lotten Collin besökte Yemens huvudstad Sanaa för Konflikts räkning och letade upp en av Guantamo-fångarnas familjer som letts att tro att deras släkting snart skulle komma hem. Nabil al-Hilal är bror till Abdul Salam al-Hilal, som suttit fängslad av USA i sju år utan rättegång. Han talar om det hat mot USA som väckts efter så många år hos fångarna - ­­vilket också är det som gör frågan om frisläppande till politisk dynamit i amerikansk debatt. Och även i Mellanöstern har man nära följt Guantanamo-frågan och utvecklingen under Obamas första år som president. Abd al-Bari Atwan är chefredaktör för den Londonbaserade panarbiska dagstidningen al-Quds al-Arabi, samt författare till boken The Secret History of al-Qaida, där han framhåller den amerikanska utrikespolitiken som orsak till den fortsatta rekryteringen till al-Qaida. Konflikts Ira Mallik ringde Abd al-Bari Atwan i London. Efter kalsongattentatet meddelade Obama att det militära stödet till Jemen skulle fördubblas för att få bukt med al-Qaida, ett stöd som nu stolt visas upp av den jemenitiska regimen. Lotten Collin tog sig till sanddynerna en halvtimmes bilfärd utanför huvudstaden Sanaa för att uppleva nästa front i kriget mot terrorismen. Hon pratade också med Nadia al-Sakkaf, chefredaktör på Yemen Times, Jemens utrikesminister Abubakr al-Qirbi, samt Ali Saif Hasan, chef för tankesmedjan Political Development Forum i Sanaa, som menar att de åtgärder man vidtar idag gentemot en fortfarande liten grupp terrorister som kallar sig al-Qaida riskerar provocera så att fler radikaliseras och terrorhotet istället växer. Barbara Bodine heter en person som har haft anledning att fundera mycket kring det problemet. Hon har varit verkat vid amerikanska utrikesdepartementet i mer än två decennier, flera gånger på den arabiska halvön, bland annat i Irak direkt efter USA:s invasion. Barabara Bodine var USA:s ambassadör i Jemen år 2000 då det amerikanska kryssaren USS Cole utsattes för ett bombattentat och 17 amerikanska matroser miste livet. Idag är hon verksam som föreläsare vid det prestigefyllda Princeton-universitet i New Jersey där Mikael Olsson fick tag på henne. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman