Efter Guantánamo

Obama bryter med Bush-erans utomrättsliga hantering av misstänkta terrorister. Hemliga fångtransporter, CIA-fängelser och tortyr av fångar förbjuds. Men många problem kvarstår och frågan är om hela sanningen om vad som egentligen hände i de så kallade svarta hålen någonsin kommer i dagen. På sin andra dag som president utfärdade Barack Obama order om att Guantanamo ska stängas, att alla former av tortyr förbjuds, liksom utomrättsliga fångtransporter, att CIA-fängelser ska stängas och inte får återuppstå, att alla som hålls i någon form av amerikansk fångenskap omfattas av Genévekonventionen och att en översyn ska göras om hur USA ska hantera terrormisstänkta på sätt som skyddar USA och tillvaratar rättssäkerheten. Obamas beslut har mötts av en internationell hyllningskör. En som stämmer in i den är Clive Stafford Smith, känd människorätts-advokat och grundare och ledare för MR-organisationen Reprieve. Han har företrätt fler Guantanamofångar än någon annan jurist och besökt lägret 22 gånger. En av Clive Stafford Smiths klienter är den 31-årige Binyam Mohammed, etiopier bosatt i London sedan tonåren, vars fall ger en tydlig bild av hela systemet med utomrättsliga gripanden, hemliga fängelser och tortyr. Den brittiska regering agerar nu för att få honom frigiven från Guantanamo. Man måste vara bra cynisk för att inte hälsa både Obamas beslut och det faktum att han tog det redan på sin andra dag i Vita huset, med glädje, sade Clive Stafford Smith när Agneta Ramberg fick tag på honom på telefon på den engelska landsbygden. Men han understryker också att det finns en rad obesvarade frågor och kvarstående problem. Det handlar om vad som ska hända med alla de – enligt amerikanska uppgifter – 18.000 fångar som finns i amerikanskt förvar, framför allt i Irak och Afghanistan men också på andra håll som Afrikas Horn och ombord på amerikanska militärfartyg. Han poängterar också vikten av att få fram sanningen om vad som hänt, helst i någon form av sannings- och försoningskommission och inte i första hand genom rättsliga processer. Han får medhåll av Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, som gästar Konflikt-studion. Men Hammarberg tycker också att det är viktigt att ställa de ytterst ansvarig till svars, även om det troligtvis är politisk orealistiskt. Thomas Hammarberg anser att Europa och Sverige har ett ansvar för att nu hjälpa till att ta emot fångar från Guantanamo, för att hjälpa president Obama att lösa ett svårt problem och för att Europa har medverkat i det utomrättsliga fångtransportsystemet, inte minst Sverige genom sitt samarbete med CIA vid utvisningen av Mohammed Alzery och Ahmed Agiza till Egypten 2001. En person som inte stämmer in i den breda jubelkören efter president Obamas beslut att stänga Guantanamo är den förre CIA-medarbetaren Michael Scheuer, som har hörts tidigare här i Konflikt. Han arbetade för den amerikanska underrättelsetjänsten i över 20 år och var bland annat chef för den särskilda bin Laden-gruppen, som hade till uppgift att spåra upp och gripa USA:s ärkefiende nummer ett. Scheuer är också en av upphovsmännen till systemet med utomrättsliga gripanden - det så kallade rendition-programmet. Sedan han lämnade CIA 2004 har han ägnat sig åt att skriva och debattera om den, som han ser det, misslyckade amerikanska utrikespolitiken, senast i boken Marching Toward Hell – America and Islam after Iraq.  Beslutet att stänga Guantanamo är så typiskt för demokraterna, sa Scheuer när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom. De är bara ute efter européernas applåder. Läs mer om Michael Scheuer: I Afrika har USA:s system av hemliga fängelser och ”outsourcing” av gripanden och tortyr också har satt spår. I Kenya publicerades ett öppet brev i veckan där människorätts-organisationer uppmanade regeringen att göra ”det rätta för två av Kenyas söner - Barack Obama och Abdulmalik Mohamed.” Obama behöver hjälp att stänga Guantanamo, säger brevet och...