Drönarna tar över

Om en ny teknologi som ges allt större makt - över både liv och död. Vi har vant oss vid obemannade krigsfarkoster i Pakistan och Jemen. Men drönare börjar nu dyka upp över Jokkmokks myrar, amerikanska bilköer och som europeiskt gränsskydd. Är den här utvecklingen alls problematisk? Hör om Saabs satsning, pakistansk panik och svenska samer mitt i fjärrstryrd krigföring och spaning. "Playstation mentality", Playstation-mentalitet. Begreppet lanserades av Philip Alston, FN:s särskilde rapportör för rättsosäkra, summariska avrättningar. FN-rapportören undrade var dataspelsvärlden slutar och var den verkliga världen börjar. För fjärrstyrda obemannade farkoster – som ofta kallas drönare –  väcker frågor. System för övervakning, spionage och krig på distans säljs, i verkligheten, men med tv-spelsestetik. Och hela världen berörs av utvecklingen av fjärrstyrda farkoster – från de snöklädda bergen i Pakistan, till robotbyn i Lappland. Det är så den kallas, byn Vidsel som blivit skjutbana för fjärrstyrda frambärare av förödelse. Sveriges Radios Sigrid Flensburg reste till Jokkmokk för att ta reda på vad som sker på Vidselbasen. Hastigheten i utvecklingen av de fjärrstyrda, obemannade flygsystemen går snabbt. Det berättade bland andra Håkan Ekström, som Konflikts Mikael Olsson träffade vid besöket på Saab Aeronautics i Linköping. Hans jobb är alltså att marknadsföra SAAB:s nya obemannade, fjärrstyrda helikopter Skeldar och menar att intresset för förarlöst flyg är stort. Tommy Silbering - chef för drönar-avdelningen på israeliska IAI - Israeli Aerospace Industries, talar om en veritabel guld-rush för drönare. Här finns pengar att tjäna och företag söker sig dit där pengarna finns. Det statliga Israeli Aerospace Industris med 17 000 anställda är Israels största företag och är en av världens ledande tillverkare av obemannade flygande farkoster. Företaget är också en av pionjärerna på området. Förarlösa plan testades första gången i kriget mot Libanon 1982, och har sedan dess blivit en allt viktigare del av det israeliska flygvapnet - senast under Gaza-kriget 2009. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp Tommy Silberling på hans arbetsplats intill Ben Gurion-flygplatsen i Tel Aviv. Förarlösa plan har gått från att vara en bisak till att bli huvudsak i världen, säger han. Inte minst vid gränskydd; enligt planerna ska det amerikanska gränskyddet totalt ha 24 drönarsystem senast 2016. Och EU:s motsvarighet, Frontex, håller nu på att välja drönarteknik. När det gäller Europa är annars Storbritannien är det land som hunnit längst i användningen av drönare både för militärt bruk, men också i planeringen för civila drönare. En av dem som engagerat sig för att väcka opinion kring problemen med den ökade användningen av obemannade flygsystem är Chris Cole som för två år sen var medförfattare till en rapport med namnet "Convenient Killing - armed drones and the Playstation mentality". Cole driver sedan dess sajten Dronewars UK där nyheter och statistik om användningen av drönare ständigt uppdateras. När Konflikts Mikael Olsson får tag på Cole på mobilen säger han att de trettionde olympiska sommarspelen i London i sommar snabbar på användningen av drönare i Sorbritannien. Det är i Pakistan som teknologin med obemannade system för flygattacker troligtvis kommit till störst användning. I den nordvästra delen av landet, i den havlautonoma del mot gränsen till Afghanistan som brukar kallas FATA, eller Federally Administered Tribal Areas - i det här bergiga området har USAs säkerhetstjänst CIA nu snart tio år drivit ett fjärrstyrt krig med missilbestyckade drönare. Attackerna har varit kontroversiella från början, men eftersom regionen är så otillgänglig och kriget så hemligt är det först nu som man kan börja skönja konsekvenserna av drönarkriget. Konflikts Ivar Ekman börjar sitt sökande inte i skyarna över FATA-regionen, utan i cyberrymden. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman