Den syriska tragedin

Om syrier i exil som i skuggan av regimens våldsamma repression samlar sina styrkor för att väcka världen. Möt syriska desertörer på syrisk-libanesiska gränsen i spänd väntan på order att attackera. Hör också om den djupa splittringen mellan Assadklanens motståndare och anhängare - borde omvärlden ingripa, eller har den helt missförstått regimens förtjänster? Det som började som fredliga protester mot diktaturen i Syrien har på senare tid fått allt fler inslag av väpnat motstånd. Den gångna veckan har det kommit dagliga rapporter om väpnade attacker o blodiga sammandrabbingar mellan regeringsstyrkor och avhoppade soldater som har anslutit sig till rebellarmén Fria Syriska Armen. Gruppen, som enligt egna uppgifter består av nära 20.000 syriska desertörer, är utspridd utmed gränsen mot Syrien men har sitt fäste i Turkiet. Vid Libanons gräns mot Syrien har frilansreportern Alexandra Sandels träffat en syrisk officer och soldater som har gått med i rebellgruppen. Syrier i Sverige följer utvecklingen i landet på nära håll. Många arbetar hårt för att försöka påverka den svenska regeringen att tydligare ta ställning för den syriska oppositionen och för det nybildade syriska nationella rådet, den paraplyorganisation som samlar flest oppositionsgrupper och framför allt är verksam utanför Syrien. Lotten Collin följde med några av dom syriska aktivister i Stockholm som inte längre stillatigande vill se på när anhöriga å vänner fängslas i hemlandet. Men det är ett mödosamt arbete att få svenskarna att engagera sig i Syrien-frågan. Hur tänker egentligen de syrier som kan uppfattas försvara regimen? Eller är det regimen de vill försvara? På några håll i landet har det den gångna veckan ordnats demonstrationer som samlat hundratals personer - i Stockholm över 500 - i protest mot bilden av protesterna i Syrien och till stöd för Bashar al Assad. Den manifestationen ordnades av helt nybildade Syriens stödkommitté; en paraplyorganisation för några syriska, libanesiska och palestinska lokal- och kulturföreningar och, enligt vad de själva uppger, ett tusental medlemmar. Konflikts Mikael Olsson sökte upp den nyvalde ordföranden för kommittén. Det är inte bara de som sätter ett hopp till Bashar al-Assads person som känner oro för vad som ska hända om eller när hans regim faller. Också bland de som inget hellre vill än att han lämnar makten finns en rädsla för vad som ska hända i det vakum som kan uppstå efter en regimkollaps. På inbjudan av det socialdemokratiska partiet samlades i veckan demokratiaktivister med rötter i flera arabländer, däribland Syrien, i Stockholm för att diskutera kommande utmaningar och få en konkret bild av hur demokratiarbete går till. Vi mötte dem just som dagens seminarium höll på att avrundas och en rundtur i riksdagshuset skulle ta vid. Att få en entydig bild av vad som händer i Syrien är alltså svårt. En anledning till det, är att så lite information kommer ut innifrån själva Syrien. De personer inne i landet som vågar berätta för världen vad som händer utsätter sig för stora risker. Riskfyllt - om än inte i lika hög grad - är det också för de utländska journalister som lyckas ta sig in i det stängda Syrien. Den brittiska dokumentärfilmaren Ramita Navai är en av få utländska journalister som har fångat en bild av protesterna inifrån Syrien. I september spelade hon in dokumentärfilmen "Undercover Syria" för brittiska Channel fours program Unreported world. Filmen visar ett land i uppror, där läkare berättar om hur aktivister blivit skjutna i sina sjukhussängar och där skräcken är ständigt närvarande.