Den nya svenska modellen

Om jakten på ett försvunnet bageri. Den största reformen av svensk invandringspolitik på årtioenden, har den kallats. Men har lagen om arbetskraftsinvandring gjort tillvaron tryggare för Dilshod, Lancik och de försvunna bagarna från Uzbekistan? Konflikts Randi Mossige-Norheim rotar bakom det ordnade regelverket och hittar en dold värld av utnyttjade arbetare, slavkontrakt och handel med arbetstillstånd. 2008 ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Det är nu olika arbetsgivare som avgör om de har ett behov av arbetskraft, tidigare var det länsarbetsnämnden. Facket bedömer om arbetsvillkor och lön är i nivå med kollektivavtal, och om de godkänner ansökan så skickas papprena sedan till Migrationsverket som slutgiltigt bestämmer om personen i fråga ska få komma hit för att arbeta. Meningen var att den stora svarta arbetsmarknad som tidigare fanns i Sverige skulle bli vit, att människor från andra länder skulle ges en hederlig chans att tjäna pengar under en tid i Sverige. Konflikts Randi Mossige-Norheim bestämde sig för att söka upp några av de 41000 utomeuropéer som kommit till Sverige för att arbeta sedan regelverket ändrades. Hon ville ställa några enkla frågor: var arbetar de, hur har dom det på jobbet, får dom den lön de blivit utlovade? Men frågorna kunde sällan besvaras, många av dem hon mötte var vettskrämda och ville inte låta sig intervjuas. Inte heller arbetsgivare ville låta sina anställda berätta om livet i Sverige. Så - är det i själva verket någon skillnad i arbetsvillkoren nu jämfört med innan reglerna ändrades? Randi sökte svar. I studion för att diskutera det nya regelverket och konsekvenserna av lagändringen finns Monika Arvidsson, ekonom på LO med inriktining på arbetsmarknadsfrågor, och Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv. En av de grupper som utnyttjats särskilt hänsynslöst under åren som gått är bärplockarna, som oftast kommer från olika länder i Asien. För de människor från Vietnam, Thailand, Kina och Bangladesh som återkommit år efter år under förespegling att kunna tjäna stora pengar i de svenska bärskogarna, innebar den nya lagen om arbetskraftsinvandring i praktiken ingen förändring. På pappret lovade arbetsgivarna fasta löner enligt kollektivavtal men väl i skogen såg bärplockarna inte röken av några pengar. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim har under en längre tid skildrat rovdriften med människor i bärskogen. Och inför årets bärsäsong reagerade också Migrationsverket på missförhållandena, berättar verksamhetschefen Alejandro Firpo.