De unga männen och terrorstämpeln

Om varför en 16-åring skär fingrarna av en annan 16-åring. Bekämpas det bestialiska beteendet bäst med en terrorstämpel? Hör den blodiga berättelsen om El Salvador som spegling av vår kamp mot terror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur begriper man det obegripliga? Hur handskas man med det sanslösa? Det är frågor som många, här i Europa, ställt sig sedan en grupp unga män brutalt mördade en massa fullkomligt oskyldiga människor en fredagskväll i Paris.”Man ska inte försöka förstå, man ska inte försöka diskutera, man ska bara eliminera”, sa Lydia Guirous, som är talesperson för den förre franske presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Républicains, när Konflikt träffade henne efter terrorattentaten i Paris.Kanske är det den enda vägen. Men är vi ändå inte skyldiga att försöka hitta en annan väg än eliminerandets? Måste inte vi, som inget annat önskar än att mördandet, dödandet och våldet ska upphöra, söka vitt och brett – kanske långt bort från vår vanliga vardag, för att försöka förstå hur vi ska göra för att undvika att göra en redan hemsk situation värre?Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin och Paloma Vangpreecha, korrespondent med fokus på unga, har besökt El Salvador i Centralamerika, där konstitutionsdomstolen i höstas slog fast att landets gäng bör betecknas som terrorgrupper, och att gängmedlemmar ska dömas enligt särskilda terroristlagar. Vad har terrorstämpeln fått för konsekvenser, för gängen, samhället och politiken?Korrespondenterna har träffat flera gängmedlemmar, deras familjer, politiker och salvadoranska analytiker. ”Vi kan inte förhandla med människor som dödar barn”, säger justitieministern Benito Lara, som övergett förhandlandets politik och vill sätta hårt mot hårt. Men Janeth Aguilar, chef för det säkerhetspolitiska institutet IUDOP på Centralamerikanska Universitetet i El Salvador, är kritisk. ”Om vi stämplar gängmedlemmar som terrorister så gör vi dem till omänskliga barbarer, vi avhumaniserar dem. Det är en återvändsgränd både för samhället och för de unga killarna”, säger Janeth Aguilar.Vilka paralleller finns att dra till Europa och kampen mot Islamiska staten? Med i programmet för att diskutera det är Amir Rostami, polis och sociolog, och också kommittésekreterare, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, och Evin Ismail, doktorand i sociologi vid Uppsala Universitet, som forskar på IS – på organisationens ideologi och västerlänningar som ansluter till gruppen.Programledare: Ivar Ekman [email protected]: Anja Sahlberg [email protected]