BISTÅND SOM BRICKA I KAMPEN MOT TERRORISM

Lördag 5 aprilVärldens biståndspengar ökar men allt mer går till militära uppgifter och till länder som är nyttiga i kriget mot terror. Sammanblandning av militärt och humanitärt arbete hotar biståndsarbetares säkerhet och terrormisstankar används som förevändning för att stoppa obekväma frivilligorganisationer.

President George Bushs tal till kongressen en dryg vecka efter attackerna mot World Trade Center och Pentagon har kommit att prägla världen sedan dess. De ödesdigra orden ”antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna” har inte minst förändrat synen på säkerhet i det privata, i det lokala samhället och globalt. Men det har också påtagligt förändrat villkoren för världens biståndsinsatser som allt mer har kommit att betraktas som ett redskap i den globala kampen mot terror. OECD färska siffror visar att medlemsländernas bistånd minskade för andra året i rad. Från den ekonomiska samarbetsorgansiationen och EU uttrycktes allvarlig oro för att milleniemålen, som syftar till att halvera antalet fattiga i världen till år 2015, blir allt svårare att nå. Istället går mer av biståndsmedel till områden och projekt som kan förknippas med kampen mot terror, enligt flera sammanställningar av de gångna årens biståndsinsatser. Medan biståndsorganisationer varnar för en farlig sammanblandning mellan humanitära och militära insatser så är just det något som välkomnas från militärt håll. Gäster i studion för att diskutera hur biståndsarbete har påverkats av den nya säkerhetspoltiska agendan är Christer Zettergren, generalsekreterare för Röda Korset och Lena Ag, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.För ett par veckor sedan samlades vad som presenterades som världens ledande experter på bekämpning av terrorism i Stockholm i Försvarshögskolans regi. Flera av deltagarna underströk att vi har att göra med en helt ny typ av krigföring mot en ny fiende, vilket kräver nya metoder. I de konventionella krigen har det gällt att förgöra fienden fysiskt, men nu handlar det mer om att vinna befolkningens förtroende och samarbetsvilja. För att lyckas med det måste alla delar av samhället involveras betonade bland andra en av konferensens deltagare, generallöjtnant Sir John Kiszely, som är chef för den brittiska försvarsakademin. John Nagl, överstelöjtnant i den amerikanska armén som också fanns på konferensen, betonande att vi kan bli bättre på att förklara både för våra skattebetalare och vår vänner i de länder vi befinner oss i vad vi försöker att åstadkomma och att frivilligorganisationerna samarbetar med militären för ett gemensamt mål, som inte är att ockupera landet utan att hjälpa det att stå på egna ben.Sidas nye generaldirektör Anders Nordström debatterade i DN debatt för att det svenska biståndet måste fokuseras bättre. En av åtgärderna handlar om att utöka samarbetet med andra politikområden, till exempel försvars- och säkerhetspolitik. Det här är också något som regeringen trycker på i sin nya politik för global utveckling. Biståndsminister Gunilla Carlsson menar att världen efter 11 september har gjort att vi måste tänka i nya banor inom biståndspolitiken.I Storbritannien finns organisationen INTRAC som står för International NGO Training and Research Centre och som jobbar med att stödja frivillorgansationer och civila organisationer i deras arbete i utvecklings- och biståndsfrågor. Här har man uppmärksammat hur det så kallade kriget mot terrorism påverkat humanitärt arbete världen över. Idag riktas statliga biståndspengar i allt större utsträckning till biståndsorgansationer som stödjer den nya säkerhetspoltiska agendan. Och ett allt mer omfattande regelverk har byggts upp för att kontrollera verksamheten. Men man har också sett hur repressiva stater använt sig av kriget mot terrorsimen som täckmantel för att sätta åt inhemska organisationer som arbetar för att stärka mänskliga rättigheter. INTRACs chef Brian Pratt berättar för Konflikts Marie Liljedahl att att många organisationer i dag känner sig misstänkliggjorda.Efter...