A NEW BEGINNING?

Aldrig tidigare har en amerikansk president talat till araber och muslimer så som Barack Hussein Obama gjorde i Kairo i torsdags. Men vad händer efter talet som bländade?

Inget var oplanerat inför Barack Obamas stora tal från Kairo i torsdags till den muslimska och arabiska världen.  Budskapet skulle ut och i en värld där det ingalunda gick att garantera att alla regeringar skulle vilja låta sina medborgare ta del av talet via TV erbjöds andra vägar: Till exempel vis Facebook och sms där höjdpunkter ur talet skickades ut i realtid. Först kom: Jag har kommit för att söka en ny början mellan USA och den muslimska världen på basen av ömsesidig respekt. Sen kom: Vi förkastar samma saker som människor ur alla religioner: dödande av oskyldiga män kvinnor och barn. Efter det: Amerika kommer inte att vända ryggen åt palestiniernas legitima strävan efter värdighet och en egen stat. Och sen: Ingen nation kan eller ska pådyvla någon annan nation ett styresskick Följt av: Religionsfrihet är centralt för att människor kunna leva tillsammans, vi måste skydda den. Nästa var: USA är villigt att samarbeta med alla muslimska nationer för att stödja flickors läskunnighet Och sist: Världens folk kan leva tillsammans i fred, vi vet att det är guds vision. Nu måste det bli vår uppgift. Med i programmet för att analysera och kommentera hur Obamas tal har och kommer att landa i regionen finns Sveriges radios Mellanösternkorrespoendent och programmet Konflikts grundare Cecilia Uddén. Rami Khouri är internationell känd kommentator och kolumnist och är chef Issam Fares institutet på Amerikanska universitetet i Beirut. Han gav talet högt betyg för dess intentioner, framförande och innehåll, men säger att det som kommer att bli avgörande är hur orden omsätts i praktisk politik. Ett första test kan bli när utgången av det libanesiska valet i helgen där det mycket möjligt kan bli så att den så kallade 8 mars-allainsen med det militanta shiamuslismka Hizbollah i spetsen komemr att vinna. I Israel har talet tagits emot med blandade känslor. Talet har föregåtts av en ökad spänning mellan de två länderna efter att Obama gjort tydligt att USA inte accepterar legitimiteten i fortsatta israeliska bosättningar och inget annat än en tvåstatslösning är vägen till fred. Det här är ord som premiärminister Netanyahu och hans koalitionsregering har svårt att svälja. Naomi Chazan är professor i statsvetenskap vid Hebrew universitet i Jerusalem och har också suttit 11 år i det israeliska parlamentet Knesset för det sekulära vänsterpartiet Meretz. Hon säger att ingen israelisk ledare har råd i längden att vara på kollisionskurs med USA eftersom majoriteten av israelerna ser en god relation till USA som en av statens grundfundament. Den som läste Financial Times i fredags kunde läsa en ledare om Obamas tal. Brilliant, Obama lyckades med listig känslighet ta sig igenom minfält fulla av kulturella sprängladdningar och politisk-religiösa försåtminor, och göra det utan att fly från sakfrågorna. Författare var Financial Times chefsledarskribent David Gardner, tidigare Mellanösternkorrespondent och författare till en nyutkommen bok om mellanöstern: The Last Chance - sista chansen, mellanöstern i vågskålen. Det har talats i många år om sista chansen för mellanöstern, men David Gardner argumenterar passionerat i boken för att regionen var på väg mot den allra sista chansen och en central tes i boken är att USA och västvärlden genom sitt stöd till repressiva, provästliga arabiska regimer i kombination med sin undfallenhet gentemot Israel starkt har bidragit till att driva folk i armarna på extremistiska rörelser. David Gardner tycker att de som sagt att Kairotalet markerade slutet på elfteseptembereran har en poäng. Ett av de länder som USA har haft en speciell relation till och som dessutom är just en repressiv, icke-demokratisk stat är Saudiarabien, en relation som varat i mer än 60 år. Obama började sin resa till Mellanöstern med att besöka kung Abdullah...