Här sitter jag och lever. Men inte fan njuter jag av det!
Ettårsjubileumsavsnitt! Vi försöker se tillbaka på det gångna året men tappar som vanligt tråden någonstans mitt i eller egentligen redan i början. Citatmaskinen Victoria är igång igen och kläcker den snyggaste sägningen på länge. Villfarelser här kommer vi! Efter det blir det tyst, eller i alla fall nästan men allt är som det ska. Vi skrattar bara ljudlöst (och hejdlöst). Men det är svårt att göra annat när vi återigen hamnar i sportspåret. Det blir också lite trist stämning mot slutet när personer som ej får nämnas vid namn upptar vår tid. Vi ber om ursäkt för det men hoppas att ni har överseende. Mycket nöje!